Om ismer

Thatcherism är ett samlingsnamn för den politik som bedrevs av Margaret Thatcher under hennes tid som premiärminister i Storbritannien från 1979 till 1990. Ideologiskt har Thatcher refererat till nationalekonomen Friedrich von Hayeks verk Frihetens grundvalar med orden "Det här är vad vi tror på".

Preskriptivism, position inom den moderna metaetiken, främst förknippad med den brittiske filosofen Richard Hare. Enligt preskriptivismen är de moraliska utsagornas huvudfunktion att föreskriva hur vi skall handla med utgångspunkt i en allsidig bedömning av den konkreta handlingssituationen. Denna preskriptiva funktion är enligt Hare omöjlig att reducera till språkets deskriptiva funktion, medan det moraliska språkets värderande funktion tänks kunna härledas ur den preskriptiva.

Syntetism, inom bildkonst gestaltningstendens med inriktning på enhetlig sammanfattning av konturer och färgfält till tydliga, dekorativa enheter. Termen myntades i förhållande till en specifik utveckling inom premodernismen, med Gauguins och Émile Bernards samt den efterföljande Pont-Aven-kretsens arbeten 1888–90. Dessas syntetism utmärktes framför allt av en fast, rytmisk och ofta starkt markerad konturlinje och hela färgfält – ofta med starka och klara färger – mellan konturerna. Det finns ofta en viss karaktär av jugendstil i deras linjerytmer.

Monarkism är en ideologisk inställning som föredrar och förespråkar monarkin som statsskick, framför exempelvis republiken. Monarkister har historiskt sett används främst av anhängare av en konstitutionell monarki, medan rojalister stött ett absolutistisk monarki. Idag används mera sällan den skillnaden.

I många republiker i Europa finns miljontals monarkister. T.ex. är 19% av tyskarna för en monarki, stödet är särskilt starkt bland yngre (18-24 år).

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av ekonomi samt det samlande begreppet -ism för skolbildning eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer.

Kolorism (ytterst av lat. co'lor 'färg'), dominans i ett måleri av en aktiv och med stor konsekvens avvägd färgverkan. Färgen är i detta sammanhang ett sinnligt uttrycksmedel, utöver att den kan bidra till att göra ett motiv igenkännligt eller naturlikt. Man talar gärna om kolorism i samband med starka, klara färger med stor kontrastverkan, som hos Delacroix och Matisse.

Socialism (av social), benämning på såväl en uppsättning politiska ideal som rörelser eller partier som arbetar för att förverkliga dessa ideal. Socialism utmärks av tilltro till gruppens, kollektivets och ev. statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem.

Kommensalism (av fr. commensal/medeltidslat. commensa'lis, av lat. com-, se kon-, och mensa'lis 'som hör till ett bord', av me'nsa 'bord'), form av samlevnad mellan två organismer tillhörande olika arter där den ena parten drar fördel av förhållandet medan den andra inte alls påverkas.

Dogmatism, accepterandet av eller fasthållandet vid en viss tes eller uppfattning utan tillräcklig grund eller kritisk prövning. I sin moderna betydelse går uttrycket tillbaka till Kant, som med dogmatism avsåg en filosofi utan föregående kunskapsteoretisk prövning, dvs. tanken att man kunde komma till kunskap inom metafysiken utan hjälp av kritik av det rena förnuftet. Dogmatism uppstår enligt Kant genom att man på ett otillåtet sätt utvidgar bruket av förstånds- och förnuftsbegreppen från ett kritiskt analytiskt till ett metafysiskt.

Gnosticism, en religiös dualistisk rörelse för vilken gnosis är en nödvändig förutsättning för frälsning. "Gnosticism" används ofta som samlande namn för vissa rörelser som växte fram huvudsakligen inom kristendomen under århundradena närmast efter Kr.f. Troligt är dock att förkristen gnosticism funnits, i varje fall "gnostiskt" klimat och "gnostiskt" språkbruk. Frågan om gnosticismens bakgrund är alltså inte löst. Gnosticismen har vissa likheter med buddhismen men måste ha vuxit fram i en miljö där judendomen, kanske i avvikande form, spelat en roll.

Historicism, dels den anglosaxiska formen för historism, dels i speciell betydelse historiefilosofiska försök att förutsäga framtiden med hjälp av deterministiska utvecklingsteorier, t.ex. hos Hegel och Marx, starkt kritiserade av Friedrich von Hayek och Karl Popper.

Inom konst- och arkitekturhistorien betraktas historicism i regel som skilt från begreppet i dess filosofiska bemärkelse. Det avser här istället betydelsen av det ökade historiska medvetandet under 1800-talet, som medförde ett ökat intresse för historisk ämnen och stilar.

Värdeobjektivism är en teori som hävdar att det finns objektiva värden eller att värdeomdömen kan vara sanna och som samtidigt hävdar att värdeomdömen inte bara handlar om människors attityder.

Fallibilism, inom filosofin åsikten att misstag om vad som är sant aldrig kan uteslutas. Alla påståenden, även vetenskapliga, kan därför behöva korrigeras. Detta innebär inte ett förnekande av möjligheten till kunskap, dvs. ett försanthållande på goda grunder av sanna påståenden, men det är alltid möjligt att det vi på goda grunder tror är sant visar sig vara falskt. Åsikten, som inte bör förväxlas med den relativistiska tanken att det inte finns några (absoluta) sanningar, är i dag ganska allmänt omfattad. Termen är bl.a. förknippad med Charles S. Peirce och Karl Popper.

Likhetsfeminism, riktning inom feminismen som betonar att män och kvinnor som individer är olika men på ett generellt och mänskligt plan, som samhällsmedborgare, lika. Riktningen, som har kommit att dominera svensk 1900-talspolitik, har blivit norm för kvinnorörelsens agerande och det feministiska tänkandet. En tidig svensk förespråkare var Carl Jonas Love Almqvist med romanen "Det går an" (1838). Den mest framträdande tänkaren under efterkrigstiden är Simone de Beauvoir.

Konventionalism (av konventionell).

Konventionalism inom vetenskapsfilosofi

I vetenskapsfilosofin: uppfattningen att vetenskapliga lagar och teorier inte är sanna eller falska utan konventioner som forskarna väljer bland olika möjliga sätt att beskriva världen. Liksom beträffande konventioner i allmänhet finns det bättre och sämre val. Enligt konventionalismen bör den teori väljas som ger den enklaste och kraftfullaste förklaringen av fenomenen. Konventionalismen formulerades först av Poincaré men finns exempelvis också i Machs och Duhems arbeten.

Orfism, orfisk kubism, term lanserad av Apollinaire 1912–13 som benämning på en modernistisk konstriktning med Robert Delaunay som upphovsman. Apollinaire uppfattade orfismen som en rörelse inom kubismen och kopplade ihop den även med andra konstnärer som Sonia Delaunay, Duchamp, Picabia, Léger och Frank Kupka. Robert Delaunay var primärt intresserad av att undersöka färgernas förhållande till varandra enligt Chevreuls lagar om "simultana färgkontraster", och termen simultanism användes synonymt med orfism.

Fotorealism, superrealism, hyperrealism, konst som i sin exakta verklighetsåtergivning gör intryck av att vara fotografi. Fotorealismen, som har sina rötter i popkonsten, florerade framför allt i USA på 1960- och 1970-talen. I vissa fall utfördes målningarna ovanpå ett fotografi som kopierats på en specialpreparerad duk. Malcolm Morley, en av de första fotorealisterna, utgick från fyrfärgsreproduktioner av fotografier; hans målningar påminner om bilder i resebroschyrer. I Sverige arbetade bl.a.

Naturdeterminism, föreställningen att det finns ett strängt kausalt samband mellan ett områdes natur och dess ekonomiska, politiska och kulturella liv. Det är en allmän iakttagelse, vidsträckt kommenterad i vetenskaplig och annan litteratur sedan antiken, att mänsklig verksamhet varierar med naturförhållandena, inte minst klimatet (jfr klimatteori). Bland idéns tidiga talesmän märks Montesquieu, Buffon och i viss mån Herder. När kulturforskningen kring sekelskiftet började systematisera sitt material framträdde forskare som med få reservationer hävdade en naturdeterminism i sina teorier.

Fariseism var en religiös riktning bland judarna i århundradena kring vår tideräknings början. Fariseerna betonade att hela det judiska folket skulle vara ett Guds folk och följa renhetslagarna. Bland fariséerna fördes livliga diskussioner om lagarnas betydelse, och det fanns en vilja att mildra dem, när de uppfattades som omöjliga att efterleva eller alltför stränga. Man ville dock hitta argument i Tanach för dessa tolkningar.

Fetischism, ett ursprungligen antropologiskt begrepp, även använt bl.a. i den marxistiska ekonomin och i psykiatrin.

Härdningsmekanism, fenomen som höjer hållfasthet och hårdhet hos material genom att hos metalliska material förhindra dislokationernas förflyttning och hos plaster försvåra rörelsen hos polymerkedjor. De fyra klassiska härdningsmekanismerna för metalliska material är lösningshärdning (tillsats av legeringselement i fast lösning), minskning av kristallkornens storlek, urskiljning av fina partiklar (mindre än 1310"⁷ m) samt ökning av dislokationstätheten genom kallbearbetning. Hos polymera material utnyttjas t.ex.

Absolutism, filosofisk ståndpunkt som antar att det finns sanningar eller värden som är oberoende av människors kunskap eller värderingar och därför är eviga och oföränderliga. Motsatsen är relativism.

Absolutism, total avhållsamhet från bruk av alkohol, eller den riktning inom nykterhetsrörelsen som förordar sådan för sina medlemmar.

Sikhism är en indisk monoteistisk religion, som grundlagts genom tio guruers förkunnelse och organisatoriska verksamhet under 1500–1600-talen. Läran vilar på den heliga skriften "Adi Granth". Sikhismens ursprungsområde är landet kring Indusflodens övre lopp (Punjab). I dag finns dess viktigaste fäste i den indiska delstaten Punjab, vars befolkningsmajoritet är sikher. Där, i Amritsar, ligger också sikhismens religiösa centrum, Gyllene templet Amritsar. Sikherna utgör ca 7 % av Delhis invånare, av Indiens totala befolkning ca 2 %. Betydande grupper finns i Storbritannien, USA och Canada.

Hypokorism, smeknamn, (oftast) bildat av ett officiellt namn genom att detta eller en del därav utgör avledningsbas och får i tillägg ett suffix: Sigge av namn på Sig-, Bibbi av Birgit, Lunkan av Lundkvist etc. Sådana bildningar kallas även – ibland oegentligt – kortnamn. Termen hypokorism används stundom även för andra ord än personnamn, t.ex. Teknis för Tekniska högskolan, sosse för socialdemokrat. Utmärkande för hypokorismerna är konsonantfördubblingen.

Wellerism är en internationell benämning på ordstäv.