Om ismer

Kvietism (av lat. quie'tus 'lugn', 'stilla', av qui_es 'vila', 'ro'), radikal riktning inom romersk-katolsk mystik på 1600-talet, framför allt representerad av den spanske prästen Miguel de Molinos (1628–96) med hans vitt lästa bok "Guida spirituale" (1675; "Andlig vägvisare"). Den själ som vandrar den svåra inre vägen och som passerar den "mörka nattens" bittra sorg och som drabbas av andlig torka, leda vid gudomliga ting, en känsla av övergivenhet och frestelser av olika slag kan efter hård kamp nå fram till inre samling och kontemplation.

Deskriptivism, riktning inom moralfilosofin som hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll och att de alltså är sanna eller falska. Uppfattningen har ofta stått under kritik, under 1900-talet särskilt av G.E. Moore och (i Sverige) Axel Hägerström. I nordisk filosofi har riktningen särskilt förknippats med Edvard Westermarck, men hans teori om de moraliska omdömenas natur och funktion var i själva verket betydligt mera komplicerad.

Fetischism, ett ursprungligen antropologiskt begrepp, även använt bl.a. i den marxistiska ekonomin och i psykiatrin.

Wellerism är en internationell benämning på ordstäv.

Härdningsmekanism, fenomen som höjer hållfasthet och hårdhet hos material genom att hos metalliska material förhindra dislokationernas förflyttning och hos plaster försvåra rörelsen hos polymerkedjor. De fyra klassiska härdningsmekanismerna för metalliska material är lösningshärdning (tillsats av legeringselement i fast lösning), minskning av kristallkornens storlek, urskiljning av fina partiklar (mindre än 1310"⁷ m) samt ökning av dislokationstätheten genom kallbearbetning. Hos polymera material utnyttjas t.ex.

Fysikalism, filosofisk uppfattning enligt vilken alla meningsfulla påståenden ytterst kan föras tillbaka till påståenden om fysiska föremål eller processer. I vetenskapsteoretiska sammanhang är uppfattningen särskilt förknippad med de logiska positivisterna, som menade att alla empiriska vetenskaper i princip kunde reduceras till fysik i vid mening, innefattande alla vetenskaper om den materiella världen, t.ex. astronomi, mineralogi, kemi, geologi och meteorologi.

Revisionism, ursprungligen den ståndpunkt som Eduard Bernstein utvecklade i revisionismstriden. Där åsyftades en förändring av Marx ursprungliga teori. Bernsteins idéer spred sig till andra länder där marxism och socialdemokrati vunnit fotfäste, bl.a. Sverige, och efter bildandet av de kommunistiska partierna efter första världskriget blev revisionismen den helt dominerande ideologin i den andra, socialdemokratiska, internationalen. Efter hand bleknade marxismen bort; ur svenska SAP:s program försvann den 1944, ur det västtyska partiprogrammet 1959.

Dekonstruktivism, arkitekturriktning från 1980-talet, kännetecknad av bl.a. överlagringar av enkla geometriska former i komplexa mönster, ett slags upplöst och splittrad modernism. Dekonstruktivismen har påverkats både av 1920-talets sovjetiska arkitektur och av Jacques Derridas filosofi. Till riktningen kan räknas arkitekter som Peter Eisenman, Frank Gehry, Zaha Hadid, Rem Koolhaas och Bernard Tschumi.

Endemism (av grek. endmios 'inhemsk'), förekomst inom ett enda område av en växt- eller djurart (även högre eller lägre enhet, såsom familj, släkte eller underart); denna sägs då vara endemisk för området i fråga. Arten kan antingen ha uppkommit i området (ur tidigare anmödrar) och sedan inte spritts vidare eller ha dött ut i alla andra områden. Reliktendemer är arter vilkas anmödrar haft en vidare utbredning, t.ex. tuataran på öar intill Nya Zeeland eller ginkgoträdet i Kina.

Eutyreoidism (nylat. euthyroidismus, av eu- och thyreoidea 'sköldkörtel'), kliniskt uttryck som betyder att insöndringen av hormoner från sköldkörteln ligger på normal nivå. Bedömningen sker på basen av symtombild, fynd vid undersökningen av patienten samt koncentrationen i blodet av sköldkörtelhormonerna trijodtyronin (T₃), tyroxin (T₄) samt tyreoideastimulerande hormon (TSH) från adenohypofysen.

Kommunism (fr. communisme, ytterst av lat. commu'nis 'gemensam'), benämning på en rad besläktade idéer om att egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället. I marxistisk-leninistisk teori betecknar termen det slutstadium i mänsklighetens utveckling, då klasser och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov. Liksom de flesta andra moderna beteckningar på politiska ideologier är kommunism som politisk etikett ett barn av 1800-talet. Idéer av snarlikt innehåll förekommer emellertid långt tidigare i historien.

Epifenomenalism, filosofisk teori om medvetandets natur. Teorin hävdar att medvetandet är ett epifenomen (en overksam bieffekt) till hjärnans fysikaliska aktiviteter. De mentala upplevelserna orsakas av hjärnans verksamhet, men det är bara illusion att medvetandet kan påverka de fysikaliska processerna. Medvetandet liknas vid en skugga till kroppen som följer dess rörelser men som inte på något sätt kan styra den. Teorin förfäktades framför allt av Thomas H. Huxley.

Antropomorfism, föreställningen att en gudom, en demon eller något annat icke mänskligt väsen har människoliknande gestalt (fysisk antropomorfism) eller människoliknande själsliv (psykisk antropomorfism), t.ex. när fablernas djur talar som människor. Antropomorfism kallas det också när vi antar att djurens beteenden styrs av motiv liknande människans, något som kritiseras i modern etologi.

Nonkonformism, medvetet avvikande från gällande sociala normer, motsatsen till konformism. I kyrkohistorien: beteendet inom protestantiska kyrkogrupper i England under 1600-talet att vägra inordna sig under den etablerade anglikanska kyrkan.

Baptism, internationell protestantisk samfunds- och församlingsrörelse. Barndopet avvisas, och det hävdas att enbart människor som bekänner personlig tro på Kristus bör döpas. Dopet sker genom nedsänkning i vatten. Det förekommer två tolkningar av dopets innebörd, en renodlat reformert (dopet som symbolisk bekännelsehandling) och en mera allmänkyrklig (dopet som ett sakrament). Den döpte blir genom dopet medlem av en troendeförsamling. Baptismen hävdar den lokala församlingens rätt till frihet från statlig och kyrklig överhöghet.

Jansenism, strängt augustinsk åskådning inom den romersk-katolska kyrkan (huvudsakligen under 1600-talet), med Cornelis Jansens bok Augustinus som teologisk grund. Sitt tidigaste fäste hade rörelsen i Leuven i Spanska Nederländerna. Enligt jansenismen är människan helt fallen i synd och utan hopp om frälsning. Räddad blir enbart den som Gud fritt väljer att ge sin nåd (predestinationslära). I Frankrike fick jansenismen ett starkt fäste i klostret Port-Royal (nära Paris), där den utvecklades av Antoine Arnauld och påverkade Pascal.

Lakonism, kort och kärnfullt uttryckssätt som ansågs känneteckna spartanerna. Ett senare berömt exempel är Julius Caesars rapport om segern vid Zela år 47 f.Kr.: "Veni, vidi, vici" ('Jag kom, jag såg, jag segrade'). Kända för sina lakonismer är islänningasagorna och den poetiska Eddan.

Lamarckism, evolutionslära utgående från en förvanskad bild av Lamarcks iakttagelser och idéer. Lamarck var den som först skapade en sammanhängande evolutionslära. Han insåg att förändringar i miljö och vanor går hand i hand med förändringar i organismernas byggnad, så att en art till sist övergår i en ny art. I likhet med Darwin saknade han en egen idé om hur egenskaperna ärvs och accepterade dåtidens allmänna uppfattning som gick ut på att förvärvade egenskaper ärvs till avkomman. Så skulle t.ex.

Nihilism (ty. Nihilismus, av lat. nihil 'ingenting'), ståndpunkt som förnekar existensen av något, vanligen värden. Det finns två former av denna värdeförnekelse. Den ena är en värderingsneutral uppfattning om värderingars funktion, vilken säger att värderingar är uttryck för vilje- eller känsloattityder och ingenting som beskriver verkligheten, eftersom det inte finns några objektiva värden som skulle kunna göra sådana beskrivningar sanna. En sådan värdenihilism förknippas i svenskt kulturliv främst med Axel Hägerström och hans efterföljare Ingemar Hedenius.

Vevmekanism avser en mekanisk anordning där en vev (vevarm och vevtapp) via en vevstake omvandlar rotations- eller vridningsrörelse till rätlinjig rörelse eller omvänt. Rörelsetypen kallas vevrörelse och förekommer i t.ex. kolvmaskiner (motorer, kompressorer, pumpar), excenterpressar och stenkrossar.

Innehållet i etnicismen och rasismen är detsamma och liksom rasismen nedvärderar etnicismen människor som anses tillhöra en annan etnisk grupp eller ha en annan "kultur". De ska inte beblandas med oss och vår förfinade och högstående kultur.

Imperialism, term som syftar dels på staters territoriella och ekonomiska expansion i historien, dels på en uppsättning teorier som vill förklara orsakerna till denna expansionstendens, särskilt i dess moderna skepnad. När det gäller den begreppsliga användningen, som behandlas i denna artikel, kan man skilja på klassisk imperialism, där den politiska dimensionen är framträdande, och modern imperialism, där ekonomiska faktorer ges större vikt.

Akademism, är den stil inom måleri och skulptur som undervisades och uppmuntrades av olika europeiska akademier och universitet på 1700 och 1800-talet . Karakteristiskt för den akademiska konsten är en utpräglad perfektionistisk stil, idealiserande realism och framställning av historiska eller mytologiska motiv.I slutet av 1800-talet uppstod nya rörelser inom konsten såsom impressionism. Konstakademierna tog avstånd från dessa, vilket fick till följd att akademisk konst idag allmänt har en negativ klang av konservatism och fantasilöshet.

Feminism, var ursprungligen ett nedsättande ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna. Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. I Sverige introducerade Frida Steenhoff termen i föredraget "Feminismens moral" 1903, men det var först i samband med den nya kvinnorörelsen under 1970-talet som den kom i allmänt bruk. Feminism betecknade i Sverige länge en radikalare hållning än t.ex. kvinnosakskamp och jämställdhetspolitik.

Albanism är en religion för albanska nationalismen och tro att albanerna är de "sanna ariska" människor.