Om ismer

Expressionism (fr. expressionnisme, ytterst av lat. expressio 'uttryck'), riktning inom 1900-talets bildkonst, arkitektur, litteratur, teater och film.

Modernism (fr. modernisme), sammanfattande benämning på en strömning i västerländsk kultur som ifrågasätter accepterade traditioner och vill ersätta dem med en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar, andliga och materiella. De flesta konstarter sökte sig under 1800-talets senare del fram mot modernistiska uttrycksformer; genombrotten skedde i allmänhet under det tidiga 1900-talet.

Monetarism (eng., av monetary 'som avser pengar', 'monetär', av monetarius), riktning inom makroekonomisk teori som understryker penningmängdens betydelse för prisnivån. Monetaristerna sätter stor tilltro till marknadsmekanismerna och är skeptiska till statlig inblandning i den ekonomiska politiken, som de menar skall vara förutsägbar och präglas av fasta spelregler. Den totala efterfrågan i samhällsekonomin (som bl.a. beror på penningmängden) kan enligt monetaristerna endast kortsiktigt påverka produktion och sysselsättning.

Strukturalism, de teorier och metoder inom olika vetenskapliga ämnen som utgår från att enskilda element inte kan analyseras isolerat eftersom de är bestämda av bredare regelbundenheter och mönster; verkligheten är strukturerad. Först när de bestämmande strukturerna – relationerna mellan elementen – blottlagts kan de enskilda fenomenen förstås.

Dualism delas upp inom områdena filosofi, religionsvetenskap och folkrätt.

Absurdism, sammanfattande beteckning för en strömning inom litteraturen, främst dramatiken, och teatern efter andra världskriget. Absurdismens författare försöker gestalta tillvarons meningslöshet. Utmärkande drag är frånvaron av följdriktighet och sammanhang i handling och dialog. Rena farsinslag understryker det tragiska i människans belägenhet. Absurdismen utgår närmast från existentialismens (främst Camus) analys av begreppet "det absurda".

Hypermetabolism, ökad ämnesomsättning i kroppen. Den kan mätas under vila som ökat syreupptag i lungorna. Hypermetabolism är en typisk följd av överproduktion av sköldkörtelhormoner (tyreotoxikos) och förekommer vid feber, graviditet, vissa blod- och tumörsjukdomar, kroniska lungsjukdomar, akromegali samt feokromocytom. I enstaka fall kan en uttalad hypermetabolism bero på en störning i den oxidativa fosforyleringen i cellernas mitokondrier, Lufts sjukdom.

Empirism (av grek. empeiria 'erfarenhet'), filosofisk riktning som i motsats till rationalismen betonar erfarenheten snarare än förnuftet som bas för vår kunskap. Empirismen är en huvudriktning inom kunskapsteorin men har betydelse också för andra delar av filosofin såsom språkfilosofi och vetenskapsteori.

Naturalism (fr. naturalisme), konsekvent inriktning i olika intellektuella och konstnärliga aktiviteter på enbart den omedelbart föreliggande verkligheten, som man kan direkt komma åt genom sinnena, ofta med stark betoning av det vanliga, vardagliga och autentiska.

Symbolism har både en litterär och konstnärlig riktning.

Alkoholism, sammanfattande benämning på alkoholberoende och alkoholskada. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att man använder de senare termerna i stället för alkoholism. Alkoholskador finns i de flesta kulturer, och i Sverige har vi dels haft perioder när det varit ovanligare med alkoholskador än nu, dels perioder när det varit vanligare. Det råder ett intimt samspel mellan människa, alkohol och miljö, och alkoholskador har alltid haft många orsaker. Genetiska faktorer har viss betydelse, och sannolikt handlar det om ett flertal arvsfaktorer.

Schartauanism kommer från Henric Schartaus förkunnelse utgående väckelserörelse, som starkt präglat det som senare kallats den västsvenska kristendomstypen men också nått vidare inom Svenska kyrkan. Talrika blivande präster tog intryck av Schartaus verksamhet i Lund och övertog hans predikometod. Ledande schartauaner var bl.a. Johan Henrik Holmqwist (1801–79) i Kville, Henrik Florus Ringius i Solberga och Joseph Natanael Rexius (1852–1929) i Göteborg.

Nyklassicism, neoklassicism, nyantik, stilströmning inom den fortlöpande klassiska traditionen i Europa med starkt förnyad inspiration från den klassiska antiken. Eftersom rokokon i flera avseenden inneburit avbrott eller modifiering av den klassiska traditionen kom den klassiska förnyelsen i nyklassicismen att framträda dubbelt starkt.

Essentialism, filosofisk riktning som härstammar från Aristoteles och som senare framförts av Locke. Den grundar sig på idén om att somliga av objektens egenskaper är essentiella (väsentliga) för objekten. Det är dessa dolda essenser som är kausalt bestämmande för objektens iakttagbara egenskaper (nominal essens). I modern tid har essentialism försvarats av anhängare till den vetenskapsfilosofiska realismen men även mött stark kritik av bl.a. Popper, som betecknar sin egen position som "modifierad essentialism".

Surrealism är en internationell konstriktning som av rörelsens ledare och teoretiker, poeten André Breton, i det första surrealistiska manifestet 1924 definierades som "ren psykisk automatism" och "tankens diktamen i frånvaro av all förnuftskontroll, utan allt vad estetik och moral heter". Den automatistiska metoden kombinerade dadaismens användande av slumpen med drag från Freuds psykoanalytiska teori och terapeutiska metoder. Surrealismen eftersträvade ett direkt och ocensurerat uttryck av människans undermedvetna.

Buddhism, en ursprungligen indisk religion som har buddhan Shakyamuni (Siddharta Gautama, ofta kallad Buddha) som en av sina grundare och som förebild; det centrala i dess lära är att man genom att överge världen kan nå fram till befrielse från lidandet (dvs. lidandet i återfödelsernas kretslopp). Buddhismen uppstod i norra Indien för mer än 2 000 år sedan men är nu utbredd i hela Asien utom Västasien; mindre buddhistiska församlingar finns även i västerlandet. För buddhismens tradition om buddhan Shakyamuni.

Första-passage-metabolism, presystemisk metabolism, inom farmakologin använd beteckning för den kemiska omvandling som vissa läkemedel genomgår om de tillförs genom nedsväljning. För att nå det stora (systemiska) blodkretsloppet och därmed fördelas till alla organ i kroppen måste ett sådant läkemedel först diffundera genom mag–tarmslemhinnan och därefter via blodet i portådern passera levern. Under denna första fas exponeras medlet för mag–tarmslemhinnans och leverns enzymer, vilka kan omvandla det till vanligen mindre aktiva produkter.

Existentialism (av existens), en modern livstolkning som uppstått i gränslandet mellan filosofi, diktning och religion. Den utgör ingen avgränsad skola. Utmärkande för existentialisterna är snarare vissa gemensamma tankemotiv och problem än sättet att utföra motiven och lösa problemen. Augustinus, Pascal och Dostojevskij brukar utpekas som anfäder, men avgörande impulser utgår framför allt från den danske diktarfilosofen och teologen Søren Kierkegaard.

Regelutilitarism, en variant av utilitarism. Enligt regelutilitarismen skall utilitarismens krav om bästa möjliga konsekvenser inte tillämpas direkt på enskilda handlingar utan på regelsystem, som sedan i sin tur skall styra våra handlingar. Regelutilitarismen säger alltså att man alltid bör handla enligt ett system av regler som är sådant att konsekvenserna av att detta regelsystem allmänt accepteras eller efterlevs är så bra som möjligt.

Klassicism (fr. classicisme, av lat. cla'ssicus), i vid bemärkelse estetisk riktning som söker sina förebilder i den grekiska och romerska antiken.

Idealism, en mångtydig filosofisk term som först användes av Leibniz (1702). Allmänt uttryckt bygger den på uppfattningen att det enda som kan existera oberoende av allt annat är andliga eller ideella företeelser. Det materiella eller fysiska är antingen djupast sett också andligt, eller också kan det bara existera som föremål för ett medvetande. Motsatser till idealism i denna mening är realism och materialism.

Manchesterliberalism, form av liberalism som förfäktar att helt fri konkurrens leder till ekonomisk utveckling och rättvis fördelning av samhällets produktionsresultat. Namnet kan härledas från en grupp ekonomer och företagare med anknytning till handelskammaren i Manchester, som verksamt bidrog till att spannmålstullarna avskaffades 1846. Denna markerade inriktning mot tullfrågan innebar inte att den s.k.

Realism är i allmän betydelse verklighetssinne, medvetenhet om det faktiskt föreliggande, om det som har realitet. Att vara realist är att ta hänsyn till det faktiskt föreliggande och avstå från att bygga på spekulationer. I mer speciell betydelse avses dels verklighetsskildrande riktningar inom konst och litteratur, dels filosofiska ståndpunkter där synen på verkligheten är det avgörande.

Impressionism, efter Monets tavla Impression, soleil levant 'Impression, soluppgång', stilkaraktär inom främst måleri och skulptur. Impressionismen uppkom i Frankrike ca 1870 i samband med impressionistmålarnas första framträdande. Impressionism betecknar också en mer allmän tendens eller stil i måleri och skulptur, som ansluter till eller har likheter med dessa konstnärer i målningssätt och motivsyn. Impressionismen präglas allmänt av uppmärksamhet på ljuset och atmosfären och en fritt målerisk gestaltning.

Fostervattenembolism, en mycket sällsynt komplikation vid förlossning som innebär att fostervatten pressas in i moderns blodkärl. Detta leder till bildning av små blodproppar i olika organ, vilket kan leda till livshotande rubbningar av andning och cirkulation. Njurfunktionen kan också påverkas och allvarlig njurskada kan bli följden. Inte sällan uppträder sekundärt kraftiga blödningar från livmodern och eventuellt även från andra organ. Patienten drabbas av andningssvårigheter, blodtrycksfall och blödningar, som i svåra fall leder till medvetslöshet och död.