Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Existentialism

Existentialism (av existens), en modern livstolkning som uppstått i gränslandet mellan filosofi, diktning och religion. Den utgör ingen avgränsad skola. Utmärkande för existentialisterna är snarare vissa gemensamma tankemotiv och problem än sättet att utföra motiven och lösa problemen. Augustinus, Pascal och Dostojevskij brukar utpekas som anfäder, men avgörande impulser utgår framför allt från den danske diktarfilosofen och teologen Søren Kierkegaard.

Lamaism

Lamaism, en variant av buddhismen, även kallad tibetansk buddhism, och en gren av den fromhetsriktning som kallas vajrayana. Lamaismen säger sig vara den fullständiga formen av buddhism, som i sig innefattar theravadas klosterorganisation och klosterdisciplin, mahayanas filosofi och psykologi samt vajrayanas meditationsmetoder.

Impressionism

Impressionism, efter Monets tavla Impression, soleil levant 'Impression, soluppgång', stilkaraktär inom främst måleri och skulptur. Impressionismen uppkom i Frankrike ca 1870 i samband med impressionistmålarnas första framträdande. Impressionism betecknar också en mer allmän tendens eller stil i måleri och skulptur, som ansluter till eller har likheter med dessa konstnärer i målningssätt och motivsyn. Impressionismen präglas allmänt av uppmärksamhet på ljuset och atmosfären och en fritt målerisk gestaltning.

Historiematerialism

Historiematerialism, historisk materialism, den gängse benämningen på Marx och hans efterföljares uppfattning om historiens och samhällets grundläggande förhållanden. Allmänt innebär den att ett samhälles allmänna karaktär bestäms av det sätt på vilket människor förvärvar sina livsförnödenheter. I denna materiella produktion intar de olika positioner som ägande, övervakande, arbetande osv. (Detta är vad Marx kallar produktionsförhållandena.) Kort sagt, de ingår i olika klasser. Klasserna kämpar om inflytandet över produktionen och dess resultat.

Funktionalism (arkitektur)

Funktionalism, beteckning för en radikal arkitekturströmning som formades i Europa omkring 1925. Denna går emellertid tillbaka på en djupare förändring i arkitekturen redan under 1800-talet, en reaktion mot den hävdvunna uppfattningen att man utgick från ett antal fasta hustyper (t.ex. den fyr- eller sexdelade planens typer) som kunde tillämpas för olika ändamål. Mot detta hävdade den engelska villaarkitekturen en additiv princip med rötter i medeltida byggande: varje rum formades för sin uppgift, rum lades till rum på ett fritt sätt, så att exteriören visade det inres organisation.

Strukturalism

Strukturalism, de teorier och metoder inom olika vetenskapliga ämnen som utgår från att enskilda element inte kan analyseras isolerat eftersom de är bestämda av bredare regelbundenheter och mönster; verkligheten är strukturerad. Först när de bestämmande strukturerna – relationerna mellan elementen – blottlagts kan de enskilda fenomenen förstås.

Fettembolism

Fettembolism, i det cirkulerande blodet förekommande fettpartiklar som härrör från krossad fettvävnad. Fettpartiklarna transporteras i venerna till hjärtat och därifrån till lungorna, fastnar där i små kärlgrenar och kan påvisas mikroskopiskt. Fettembolism uppträder oftast hos unga vuxna i efterförloppet till svåra traumatiska skador, särskilt efter brott på långa rörben. Den kliniska bild som tillskrivs fettembolism karakteriseras av andningssvårigheter med lufthunger.

Franskklassicism

Franskklassicism, i icke-fransk litteraturhistoria använd beteckning för en strömning i fransk 1600-talslitteratur. Under 1600-talets första hälft skedde en brytning med 1500-talslitteraturens språkideal. Malherbe och Vaugelas krävde ett rent och exakt språk. Under inflytande från italiensk teori utvecklade Chapelain och andra doktriner om de litterära genrerna. Gränserna markerades och hybrider som tragikomedin förkastades. Tragedin placerades högst på genreskalan. Förbunden med genrehierarkin var den från retoriken hämtade idén om "les bienséances", det passande.

Hypokorism

Hypokorism, smeknamn, (oftast) bildat av ett officiellt namn genom att detta eller en del därav utgör avledningsbas och får i tillägg ett suffix: Sigge av namn på Sig-, Bibbi av Birgit, Lunkan av Lundkvist etc. Sådana bildningar kallas även – ibland oegentligt – kortnamn. Termen hypokorism används stundom även för andra ord än personnamn, t.ex. Teknis för Tekniska högskolan, sosse för socialdemokrat. Utmärkande för hypokorismerna är konsonantfördubblingen.

Deism

Deism, dels beteckning för en viss form av gudstro (att Gud uppfattas som avlägsen från världen och inte ingriper i det historiska skeendet), dels en bestämd teologisk och religionsfilosofisk riktning som hade sin höjdpunkt under 1700-talet i Storbritannien. Det gemensamma för de teologer och filosofer som där kallades deister är försöket att förena tro och vetande genom att reducera den gudomliga uppenbarelsens betydelse i teologin. Deisterna menade att det väsentliga i religionen är de religiösa insikter som människan själv kan komma fram till genom att använda sitt förnuft.

Nyplatonism

Nyplatonism, mångskiftande, starkt spekulativ filosofisk riktning som på ett eller annat sätt anknyter till den platonska traditionen. Nyplatonismen kan sägas ha uppstått i Egypten genom Ammonios Sakkas (d. ca 242) men fick sin viktigaste gestalt i dennes elev Plotinos, som främst var verksam i Rom.

Altruism

Det finns två typer av altruism, filosofisk och biologisk.

Filosofi

Altruism, osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse. Motsatsen är själviskhet eller egoism. Altruism kan variera i styrka, och i snävare mening avses med altruism endast de fall där en annans väl omfattas med en vilja starkare än egenintresset.

Daoism

Daoism, taoism, läran om "Vägen", i vid mening all traditionell kinesisk religion och filosofi men dessutom en bestämd religion, den enda "högre religion" som uppstått i Kina. Tron på en Väg och en Sanning i mänskligt liv, i tingen och i världen kan följas från tidigaste kinesiska källor och är inte heller främmande för dagens Kina. Daoismen existerar som en religiös organisation både på fastlandet och på Taiwan.

Evolutionism

Evolutionism, åskådning enligt vilken en utveckling (evolution) från "lägre" till "högre" former äger rum eller har ägt rum. I biologin är evolutionism närmast liktydig med utvecklingslära. Inom historie- och samhällsfilosofin har evolutionismen haft stor betydelse särskilt fr.o.m. upplysningstiden; se framstegstanken.

Petrarkism

Petrarkism, benämning på den stil som utgick från Petrarca och präglade renässansens kärlekslyrik. Den utmärks av fasta motiv: kvinnans skönhet, kärleken en ljuv plåga, den älskande önskar sig döden. Stilistiskt kännetecknas petrarkismen av sökta metaforer, vitsar och paradoxer. I Italien anses den ha spelat ut sin roll år 1600, i andra länder levde den kvar längre. Till Sverige infördes den först omkring 1650 med Skogekär Bergbo. Som motbild mot kvinnoidealiseringen och förkonstlingen uppkom tidigt vad man kallar "antipetrarkism", närmast en perverterad petrarkism.

Ekologism

Ekologism kallas politiska åskådningar som särskilt betonar människans och samhällets plats i naturen. En deskriptiv ekologism betonar människans, samhällets och ekonomins ömtåliga beroende av biosfären och naturresurserna, medan mer preskriptiva och radikala former av ekologism menar att människan och samhället bör ta minsta möjliga utrymme i biosfären.

Ekologism bör inte betraktas som synonymt med grön politisk filosofi, då den senare vanligen rymmer en hel del antaganden och värderingar som inte är en självklar del av en ekologism.

Konfucianism

Konfucianism, en idétradition – benämnd efter Konfucius – som har spelat en central roll i Kinas kultur och samhällsliv under mer än två årtusenden och som har haft stor betydelse också i övriga Östasien. Då Konfucius redan tidigt blev föremål för en religiös kult kan man säga att konfucianismen också har en religiös sida.

Monofysitism

Monofysitism (av sengrek. monophysitai 'anhängare av läran om en natur', av mono- och grek. physis 'natur'), läran att hos Kristus endast finns en enda (gudomlig–mänsklig) natur. Uttrycket uppkom under 400-talets kristologiska strider i motsats till Nestorios tvånaturslära (dyofysitism). Vid kyrkomötet i Chalcedon 451 fastslogs det att Kristus är en person i två naturer (en gudomlig och en mänsklig); då uppstod en kraftig reaktion bland dem som ansåg att konciliet gått Nestorios till mötes. De bildade från 500-talet en kyrklig gemenskap av s.k.

Associationism

Associationism, filosofiskt system som utvecklades under 1600- och 1700-talen av brittiska filosofer, bland andra Locke, Hume och Hartley. Dessa s.k. brittiska associationister betraktade association som en grundläggande process som kunde användas för att analysera och förklara allt mentalt skeende. En av målsättningarna var att försöka finna och formulera olika associationslagar. Via brittiska associationister som John Stuart Mill och Alexander Bain kom associationismen att starkt påverka den under senare hälften av 1800-talet begynnande vetenskapliga psykologin.

Fototropism

Fototropism, av ljus framkallad tillväxtrörelse hos växter, svampar och fastsittande djur. Belyses ett skott ensidigt kommer det att böja sig mot eller från ljuskällan, positiv resp. negativ fototropism. Den ljusmängd som träffar skottet avgör böjningsriktningen. Blad ställer också in sig i förhållande till ljuskällan (ofta vinkelrätt mot ljusstrålarna) så att fotosyntesen optimeras. Generellt orienterar fototropismen växtorganet till gynnsammaste position i förhållande till ljuset.

Magnetism

Magnetism, fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magnetism orsakas av elektriska laddningar i rörelse. Detta gäller inte endast elektriska maskiner och liknande. Magnetismen i t.ex. permanentmagneter orsakas av elektronernas rörelse kring atomkärnan och av deras egen "rotationsrörelse", spinn, som kan jämföras med en cirkulerande ström. Jordens magnetfält anses uppkomma genom strömningar i jordens inre.

Liberalism

Liberalism, samhällsåskådning och politisk ideologi med den enskilda människans frihet i centrum. Liberalismen urskiljer två huvudvarianter av frihetsbegreppet: frihet från tvång resp. valfrihet. Den förstnämnda avser rätten till politisk frihet, frihet från förtryck, tortyr och censur samt rörelsefrihet. Valfriheten avser människors rätt att fritt välja arbete, bostadsort och fritidssysselsättning, liksom konsumenternas rätt att fritt välja varor och tjänster samt rätten till etablering av företag (näringsfrihet).