Om ismer

Fostervattenembolism, en mycket sällsynt komplikation vid förlossning som innebär att fostervatten pressas in i moderns blodkärl. Detta leder till bildning av små blodproppar i olika organ, vilket kan leda till livshotande rubbningar av andning och cirkulation. Njurfunktionen kan också påverkas och allvarlig njurskada kan bli följden. Inte sällan uppträder sekundärt kraftiga blödningar från livmodern och eventuellt även från andra organ. Patienten drabbas av andningssvårigheter, blodtrycksfall och blödningar, som i svåra fall leder till medvetslöshet och död.

Strukturfunktionalism, en övergripande sociologisk teori, utvecklad av Talcott Parsons, som anger de allmänna funktioner som behövs för att ett socialt system skall kunna bestå. Funktionerna bildar regelbundenheter, strukturer. Parsons identifierar fyra sådana strukturella funktioner: anpassning till omgivningen (ekonomi), måluppfyllelse (politik), mönsterbevarande (kultur) och integration (organisation).

Keynesianism, riktning inom nationalekonomisk makroteori som uppstod under 1930-talet och hade sitt största inflytande under 1950- och 1960-talen; den är uppkallad efter John Maynard Keynes. Keynesianismen är till skillnad från klassisk och neoklassisk nationalekonomi pessimistisk till marknadsmekanismens förmåga att skapa balans med full sysselsättning i samhällsekonomin.

Formalism, i allmän bemärkelse betonande av formens (i motsats till innehållets) betydelse eller strängt iakttagande av formerna för något; även ett formaliserat system för att beteckna något.

Askes innebär "övning" i andlig eller fysisk mening i syfte att nå fullkomlighet. Närliggande ord: asket, den som ägnar sig åt askes.

Dualistiska motsatser, till exempel mellan Gud och världen, ande och kropp, denna värld och en högre värld, kan spela en avgörande roll. Asketen strävar oftast efter att lösgöra sig från det jordiska och kroppsliga för att genom förandligande närma sig det transcendenta.

Deism, dels beteckning för en viss form av gudstro (att Gud uppfattas som avlägsen från världen och inte ingriper i det historiska skeendet), dels en bestämd teologisk och religionsfilosofisk riktning som hade sin höjdpunkt under 1700-talet i Storbritannien. Det gemensamma för de teologer och filosofer som där kallades deister är försöket att förena tro och vetande genom att reducera den gudomliga uppenbarelsens betydelse i teologin. Deisterna menade att det väsentliga i religionen är de religiösa insikter som människan själv kan komma fram till genom att använda sitt förnuft.

Danism, tidigare också danicism, ord eller uttryck inlånat från eller bildat under påverkan av danskan. Dansk påverkan på svenskan ägde tidigare rum främst under unionstiden och reformationstiden (bägare, drabba, koger) samt under nyare tid särskilt under 1800-talet, då svenska författare tog intryck av bl.a. Georg Brandes och J.P. Jacobsen (felgrepp, ge avkall på, framtoning, insmickrande, misstänkliggöra, obönhörligen). I modern tid har ord som moms, dollargrin och sommarland övertagits från danskan.

Kommunitarism, riktning inom nyare moralfilosofi och politisk filosofi som betonar det sociala sammanhangets betydelse. Riktningen anknyter till neodeskriptivismen och har fått särskild aktualitet genom debatten kring John Rawls och hans liberala rättviseteori. En huvudpunkt i kommunitarismen är att modern västerländsk etik och politisk teori har varit alltför centrerade kring den enskilda individen och hennes rättigheter. I stället vill man betona medlemskapet i en gemenskap (eng.

Evolutionism, åskådning enligt vilken en utveckling (evolution) från "lägre" till "högre" former äger rum eller har ägt rum. I biologin är evolutionism närmast liktydig med utvecklingslära. Inom historie- och samhällsfilosofin har evolutionismen haft stor betydelse särskilt fr.o.m. upplysningstiden; se framstegstanken.

Lamaism, en variant av buddhismen, även kallad tibetansk buddhism, och en gren av den fromhetsriktning som kallas vajrayana. Lamaismen säger sig vara den fullständiga formen av buddhism, som i sig innefattar theravadas klosterorganisation och klosterdisciplin, mahayanas filosofi och psykologi samt vajrayanas meditationsmetoder.

Merkantilism (fr. mercantilisme, av mercantile 'köpmans-', 'affärs-', av ital. mercante 'köpman', av likabetydande lat. mercator), ekonomisk-politisk åskådning som ser utrikeshandel och inhemsk förädlingsindustri som de viktigaste sektorerna för ett lands ekonomiska utveckling, och som tilldelar staten uppgiften att på olika sätt särskilt gynna dessa sektorer. Merkantilismen i sin mer renodlade form framträder framför allt i Västeuropa under perioden 1550–1750, men dess idéer spelar än i dag en viktig roll i världsekonomin.

Konkretism inom konsten

Fettembolism, i det cirkulerande blodet förekommande fettpartiklar som härrör från krossad fettvävnad. Fettpartiklarna transporteras i venerna till hjärtat och därifrån till lungorna, fastnar där i små kärlgrenar och kan påvisas mikroskopiskt. Fettembolism uppträder oftast hos unga vuxna i efterförloppet till svåra traumatiska skador, särskilt efter brott på långa rörben. Den kliniska bild som tillskrivs fettembolism karakteriseras av andningssvårigheter med lufthunger.

Konstruktivism (av konstruktiv, av medeltidslat. constructi'vus, av lat. co'nstruo 'bygga upp', 'bygga', 'konstmässigt åstadkomma').

Metodism (eng. methodism, av method 'metod'; troligen p.g.a. det planmässiga, metodiska levnadssätt som förespråkades av rörelsens anhängare), gren av den protestantiska kristenheten. Den uppstod i 1700-talets Storbritannien som en väckelserörelse inom den anglikanska kyrkan med John och Charles Wesley samt George Whitefield som främsta ledare. Bakgrunden var bl.a. de sociala och moraliska missförhållanden som rådde under den brittiska industrialismens genombrottstid. P.g.a. sin folkliga och starkt engagerande prägel accepterades inte väckelsen av den anglikanska kyrkan.

Nyplatonism, mångskiftande, starkt spekulativ filosofisk riktning som på ett eller annat sätt anknyter till den platonska traditionen. Nyplatonismen kan sägas ha uppstått i Egypten genom Ammonios Sakkas (d. ca 242) men fick sin viktigaste gestalt i dennes elev Plotinos, som främst var verksam i Rom.

Hinduism, dominerande religion i Indien, den största i Sydasien och en av de stora världsreligionerna. Någon allmänt accepterad definition finns inte. Hinduismen har ingen stiftare, ingen av alla erkänd helig skrift och ingen övergripande organisation. Historiskt har den haft stort inflytande också utanför Sydasien, främst i Sydostasien och Indonesien, men har där trängts undan först av buddhismen och sedan av islam. I modern tid är hinduismen också spridd inom minoritetsgrupper av indisk härkomst i övriga världen.

Kubism (fr. cubisme), modernistisk konstriktning vars första skede inföll åren 1907–14, kubismens s.k. heroiska epok, med Paris som centrum och Braque och Picasso som pionjärer. Vid sidan av expressionismen blev kubismen den tidiga modernismens viktigaste konstriktning med förgreningar i många länder. Termen leder sitt ursprung till kritikern Louis Vauxcelles, som i en anmälan av en utställning av Braque i november 1908 använde ordet "cubes" och senare uttrycket "bizarreries cubiques".

Anarkism, en politisk riktning vars anhängare, anarkister, eftersträvar ett samhälle där individen utsätts för så lite tvång som möjligt. Beteckningen anarkist användes första gången under franska revolutionen, snarast som en hånfull benämning på de vänsterradikaler som förde en i de moderata revolutionärernas ögon destruktiv, ansvarslös politik. Termen togs på 1840-talet upp av Pierre-Joseph Proudhon (1809–65), som frivilligt betecknade sig som anarkist.

Daoism, taoism, läran om "Vägen", i vid mening all traditionell kinesisk religion och filosofi men dessutom en bestämd religion, den enda "högre religion" som uppstått i Kina. Tron på en Väg och en Sanning i mänskligt liv, i tingen och i världen kan följas från tidigaste kinesiska källor och är inte heller främmande för dagens Kina. Daoismen existerar som en religiös organisation både på fastlandet och på Taiwan.

Funktionalism, beteckning för en radikal arkitekturströmning som formades i Europa omkring 1925. Denna går emellertid tillbaka på en djupare förändring i arkitekturen redan under 1800-talet, en reaktion mot den hävdvunna uppfattningen att man utgick från ett antal fasta hustyper (t.ex. den fyr- eller sexdelade planens typer) som kunde tillämpas för olika ändamål. Mot detta hävdade den engelska villaarkitekturen en additiv princip med rötter i medeltida byggande: varje rum formades för sin uppgift, rum lades till rum på ett fritt sätt, så att exteriören visade det inres organisation.

Primitivism, föreställningar som i äldre och enklare stadier av civilisationen ser något bättre och mer förebildligt än rådande högre kulturnivå. Sådana idéer har ständigt funnits i den västerländska kulturen. Antiken blickade tillbaka på guldåldern. Herdediktningen idealiserade lantlivet. De geografiska upptäckterna under renässansen glorifierade primitiva kulturer, som Montaignes föreställning om "den ädle vilden". Göticismen drömde om ärofull svensk storhet i forntiden.

Piktorialism, fotografisk stilriktning vars ideal var populära, främst i amatörkretsar, från 1880-talet fram till 1910-talet. Piktorialismens företrädare hämtade sin inspiration i den prerafaelitiska målarkonsten, impressionismen och jugendstilen. Piktorialisterna reagerade mot att kameraobjektivet tecknade verkligheten för skarpt och inträngande. Deras bilder kännetecknades därför av oskärpa, konturupplösning och mjuk ljusbehandling. Av riktningens företrädare kan nämnas Heinrich Kühn, Alfred Stieglitz och Edward Steichen samt i Sverige Gunnar Malmberg, John Hertzberg och Henry B.

Egocentrism (av ego och centrum) betecknar i Jean Piagets utvecklingspsykologi en oförmåga hos det lilla barnet att föreställa sig ett annat perspektiv än sitt eget. En sådan oförmåga till decentrering beror enligt Piaget på att barnet saknar vissa mer avancerade logiska operationer i sitt tänkande. Det egocentriska stadiet i utvecklingen visar sig också i barnets språk. Den egocentriska monolog som ofta ackompanjerar barns lekar förefaller mer vara ett stöd för barnets handlingar än ett försök att kommunicera med andra.

Värdenihilism är den allmänt vedertagna benämningen (ehuru ursprungligen myntad av motståndare) för den uppsaliensiske filosofen Axel Hägerströms värdeteori. Teorin kan formuleras på olika sätt. Den säger att värdena är chimäriska, att verkligheten inte innehåller någon sfär av värden, att värdesatser inte egentligen är några omdömen eftersom de inte uttalar sig om verkligheten eller kan anses vara sanna eller falska. Hägerström applicerade en liknande analys på juridiska föreställningar om rättigheter o.d. Också dessa ansågs chimäriska eller rent av vidskepliga.