Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Deism

Deism, dels beteckning för en viss form av gudstro (att Gud uppfattas som avlägsen från världen och inte ingriper i det historiska skeendet), dels en bestämd teologisk och religionsfilosofisk riktning som hade sin höjdpunkt under 1700-talet i Storbritannien. Det gemensamma för de teologer och filosofer som där kallades deister är försöket att förena tro och vetande genom att reducera den gudomliga uppenbarelsens betydelse i teologin. Deisterna menade att det väsentliga i religionen är de religiösa insikter som människan själv kan komma fram till genom att använda sitt förnuft.

Fostervattenembolism

Fostervattenembolism, en mycket sällsynt komplikation vid förlossning som innebär att fostervatten pressas in i moderns blodkärl. Detta leder till bildning av små blodproppar i olika organ, vilket kan leda till livshotande rubbningar av andning och cirkulation. Njurfunktionen kan också påverkas och allvarlig njurskada kan bli följden. Inte sällan uppträder sekundärt kraftiga blödningar från livmodern och eventuellt även från andra organ. Patienten drabbas av andningssvårigheter, blodtrycksfall och blödningar, som i svåra fall leder till medvetslöshet och död.

Merkantilism

Merkantilism (fr. mercantilisme, av mercantile 'köpmans-', 'affärs-', av ital. mercante 'köpman', av likabetydande lat. mercator), ekonomisk-politisk åskådning som ser utrikeshandel och inhemsk förädlingsindustri som de viktigaste sektorerna för ett lands ekonomiska utveckling, och som tilldelar staten uppgiften att på olika sätt särskilt gynna dessa sektorer. Merkantilismen i sin mer renodlade form framträder framför allt i Västeuropa under perioden 1550–1750, men dess idéer spelar än i dag en viktig roll i världsekonomin.

Panarabism

Panarabism, uppfattningen att alla araber och arabfolk utgör en enda nation, trots olikheterna i faktiskt talspråk, kulturtradition och religionstillhörighet. Den kan också vara ett politiskt program: strävan att förena alla araber till en enda stat, eller åtminstone etablera ett nära samarbete mellan arabstaterna. Panarabismen har samband med den litterära arabiska kulturrenässans (an-nahda) som började under senare delen av 1800-talet, med namn som Butrus al-Bustani och, senare, Mustafa Lutfi al-Manfaluti.

Hinduism

Hinduism, dominerande religion i Indien, den största i Sydasien och en av de stora världsreligionerna. Någon allmänt accepterad definition finns inte. Hinduismen har ingen stiftare, ingen av alla erkänd helig skrift och ingen övergripande organisation. Historiskt har den haft stort inflytande också utanför Sydasien, främst i Sydostasien och Indonesien, men har där trängts undan först av buddhismen och sedan av islam. I modern tid är hinduismen också spridd inom minoritetsgrupper av indisk härkomst i övriga världen.

Industrimelanism

Industrimelanism, förhållandet att mörka färgformer av annars ljusare insekter proportionellt ökar i områden som starkt påverkats av luftföroreningar. Där ljusa lavar saknas på trädstammar och där byggnader är svärtade av sot löper mörka insekter mindre risk att upptäckas av fåglar och har därmed större chans att överleva. Björkmätare är ett klassiskt exempel, men industrimelanism förekommer också hos många andra insekter. I områden som tidigare varit kraftigt nedsmutsade men som under senare tid blivit renare ser man att proportionen melanistiska (mörka) individer åter minskar.

Keynesianism

Keynesianism, riktning inom nationalekonomisk makroteori som uppstod under 1930-talet och hade sitt största inflytande under 1950- och 1960-talen; den är uppkallad efter John Maynard Keynes. Keynesianismen är till skillnad från klassisk och neoklassisk nationalekonomi pessimistisk till marknadsmekanismens förmåga att skapa balans med full sysselsättning i samhällsekonomin.

Evolutionism

Evolutionism, åskådning enligt vilken en utveckling (evolution) från "lägre" till "högre" former äger rum eller har ägt rum. I biologin är evolutionism närmast liktydig med utvecklingslära. Inom historie- och samhällsfilosofin har evolutionismen haft stor betydelse särskilt fr.o.m. upplysningstiden; se framstegstanken.

Kubism

Kubism (fr. cubisme), modernistisk konstriktning vars första skede inföll åren 1907–14, kubismens s.k. heroiska epok, med Paris som centrum och Braque och Picasso som pionjärer. Vid sidan av expressionismen blev kubismen den tidiga modernismens viktigaste konstriktning med förgreningar i många länder. Termen leder sitt ursprung till kritikern Louis Vauxcelles, som i en anmälan av en utställning av Braque i november 1908 använde ordet "cubes" och senare uttrycket "bizarreries cubiques".

Kommunitarism

Kommunitarism, riktning inom nyare moralfilosofi och politisk filosofi som betonar det sociala sammanhangets betydelse. Riktningen anknyter till neodeskriptivismen och har fått särskild aktualitet genom debatten kring John Rawls och hans liberala rättviseteori. En huvudpunkt i kommunitarismen är att modern västerländsk etik och politisk teori har varit alltför centrerade kring den enskilda individen och hennes rättigheter. I stället vill man betona medlemskapet i en gemenskap (eng.

Franskklassicism

Franskklassicism, i icke-fransk litteraturhistoria använd beteckning för en strömning i fransk 1600-talslitteratur. Under 1600-talets första hälft skedde en brytning med 1500-talslitteraturens språkideal. Malherbe och Vaugelas krävde ett rent och exakt språk. Under inflytande från italiensk teori utvecklade Chapelain och andra doktriner om de litterära genrerna. Gränserna markerades och hybrider som tragikomedin förkastades. Tragedin placerades högst på genreskalan. Förbunden med genrehierarkin var den från retoriken hämtade idén om "les bienséances", det passande.

Fettembolism

Fettembolism, i det cirkulerande blodet förekommande fettpartiklar som härrör från krossad fettvävnad. Fettpartiklarna transporteras i venerna till hjärtat och därifrån till lungorna, fastnar där i små kärlgrenar och kan påvisas mikroskopiskt. Fettembolism uppträder oftast hos unga vuxna i efterförloppet till svåra traumatiska skador, särskilt efter brott på långa rörben. Den kliniska bild som tillskrivs fettembolism karakteriseras av andningssvårigheter med lufthunger.

Hypermetabolism

Hypermetabolism, ökad ämnesomsättning i kroppen. Den kan mätas under vila som ökat syreupptag i lungorna. Hypermetabolism är en typisk följd av överproduktion av sköldkörtelhormoner (tyreotoxikos) och förekommer vid feber, graviditet, vissa blod- och tumörsjukdomar, kroniska lungsjukdomar, akromegali samt feokromocytom. I enstaka fall kan en uttalad hypermetabolism bero på en störning i den oxidativa fosforyleringen i cellernas mitokondrier, Lufts sjukdom.

Funktionalism (arkitektur)

Funktionalism, beteckning för en radikal arkitekturströmning som formades i Europa omkring 1925. Denna går emellertid tillbaka på en djupare förändring i arkitekturen redan under 1800-talet, en reaktion mot den hävdvunna uppfattningen att man utgick från ett antal fasta hustyper (t.ex. den fyr- eller sexdelade planens typer) som kunde tillämpas för olika ändamål. Mot detta hävdade den engelska villaarkitekturen en additiv princip med rötter i medeltida byggande: varje rum formades för sin uppgift, rum lades till rum på ett fritt sätt, så att exteriören visade det inres organisation.

Surrealism

Surrealism är en internationell konstriktning som av rörelsens ledare och teoretiker, poeten André Breton, i det första surrealistiska manifestet 1924 definierades som "ren psykisk automatism" och "tankens diktamen i frånvaro av all förnuftskontroll, utan allt vad estetik och moral heter". Den automatistiska metoden kombinerade dadaismens användande av slumpen med drag från Freuds psykoanalytiska teori och terapeutiska metoder. Surrealismen eftersträvade ett direkt och ocensurerat uttryck av människans undermedvetna.

Anarkism

Anarkism, en politisk riktning vars anhängare, anarkister, eftersträvar ett samhälle där individen utsätts för så lite tvång som möjligt. Beteckningen anarkist användes första gången under franska revolutionen, snarast som en hånfull benämning på de vänsterradikaler som förde en i de moderata revolutionärernas ögon destruktiv, ansvarslös politik. Termen togs på 1840-talet upp av Pierre-Joseph Proudhon (1809–65), som frivilligt betecknade sig som anarkist.

Altruism

Det finns två typer av altruism, filosofisk och biologisk.

Filosofi

Altruism, osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse. Motsatsen är själviskhet eller egoism. Altruism kan variera i styrka, och i snävare mening avses med altruism endast de fall där en annans väl omfattas med en vilja starkare än egenintresset.

Nyplatonism

Nyplatonism, mångskiftande, starkt spekulativ filosofisk riktning som på ett eller annat sätt anknyter till den platonska traditionen. Nyplatonismen kan sägas ha uppstått i Egypten genom Ammonios Sakkas (d. ca 242) men fick sin viktigaste gestalt i dennes elev Plotinos, som främst var verksam i Rom.

Asketism

Askes innebär "övning" i andlig eller fysisk mening i syfte att nå fullkomlighet. Närliggande ord: asket, den som ägnar sig åt askes.

Dualistiska motsatser, till exempel mellan Gud och världen, ande och kropp, denna värld och en högre värld, kan spela en avgörande roll. Asketen strävar oftast efter att lösgöra sig från det jordiska och kroppsliga för att genom förandligande närma sig det transcendenta.

Intentionalism

Funktionalism och intentionalism är två ståndpunkter i den historiografiska debatten kring Förintelsens ursprung. Debatten kretsar kring vilken roll Adolf Hitler spelade för Förintelsens uppkomst och utveckling:

Hade Hitler innan han blev Tysklands rikskansler en plan, en uttalad intention, att biologiskt förinta Europas judar? Intentionalisterna anser att så var fallet, medan funktionalisterna avvisar en sådan tanke.

Strukturfunktionalism

Strukturfunktionalism, en övergripande sociologisk teori, utvecklad av Talcott Parsons, som anger de allmänna funktioner som behövs för att ett socialt system skall kunna bestå. Funktionerna bildar regelbundenheter, strukturer. Parsons identifierar fyra sådana strukturella funktioner: anpassning till omgivningen (ekonomi), måluppfyllelse (politik), mönsterbevarande (kultur) och integration (organisation).

Daoism

Daoism, taoism, läran om "Vägen", i vid mening all traditionell kinesisk religion och filosofi men dessutom en bestämd religion, den enda "högre religion" som uppstått i Kina. Tron på en Väg och en Sanning i mänskligt liv, i tingen och i världen kan följas från tidigaste kinesiska källor och är inte heller främmande för dagens Kina. Daoismen existerar som en religiös organisation både på fastlandet och på Taiwan.

Historiematerialism

Historiematerialism, historisk materialism, den gängse benämningen på Marx och hans efterföljares uppfattning om historiens och samhällets grundläggande förhållanden. Allmänt innebär den att ett samhälles allmänna karaktär bestäms av det sätt på vilket människor förvärvar sina livsförnödenheter. I denna materiella produktion intar de olika positioner som ägande, övervakande, arbetande osv. (Detta är vad Marx kallar produktionsförhållandena.) Kort sagt, de ingår i olika klasser. Klasserna kämpar om inflytandet över produktionen och dess resultat.