Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Franskklassicism

Franskklassicism, i icke-fransk litteraturhistoria använd beteckning för en strömning i fransk 1600-talslitteratur. Under 1600-talets första hälft skedde en brytning med 1500-talslitteraturens språkideal. Malherbe och Vaugelas krävde ett rent och exakt språk. Under inflytande från italiensk teori utvecklade Chapelain och andra doktriner om de litterära genrerna. Gränserna markerades och hybrider som tragikomedin förkastades. Tragedin placerades högst på genreskalan. Förbunden med genrehierarkin var den från retoriken hämtade idén om "les bienséances", det passande.

Evolutionism

Evolutionism, åskådning enligt vilken en utveckling (evolution) från "lägre" till "högre" former äger rum eller har ägt rum. I biologin är evolutionism närmast liktydig med utvecklingslära. Inom historie- och samhällsfilosofin har evolutionismen haft stor betydelse särskilt fr.o.m. upplysningstiden; se framstegstanken.

Deism

Deism, dels beteckning för en viss form av gudstro (att Gud uppfattas som avlägsen från världen och inte ingriper i det historiska skeendet), dels en bestämd teologisk och religionsfilosofisk riktning som hade sin höjdpunkt under 1700-talet i Storbritannien. Det gemensamma för de teologer och filosofer som där kallades deister är försöket att förena tro och vetande genom att reducera den gudomliga uppenbarelsens betydelse i teologin. Deisterna menade att det väsentliga i religionen är de religiösa insikter som människan själv kan komma fram till genom att använda sitt förnuft.

Anarkism

Anarkism, en politisk riktning vars anhängare, anarkister, eftersträvar ett samhälle där individen utsätts för så lite tvång som möjligt. Beteckningen anarkist användes första gången under franska revolutionen, snarast som en hånfull benämning på de vänsterradikaler som förde en i de moderata revolutionärernas ögon destruktiv, ansvarslös politik. Termen togs på 1840-talet upp av Pierre-Joseph Proudhon (1809–65), som frivilligt betecknade sig som anarkist.

Impressionism

Impressionism, efter Monets tavla Impression, soleil levant 'Impression, soluppgång', stilkaraktär inom främst måleri och skulptur. Impressionismen uppkom i Frankrike ca 1870 i samband med impressionistmålarnas första framträdande. Impressionism betecknar också en mer allmän tendens eller stil i måleri och skulptur, som ansluter till eller har likheter med dessa konstnärer i målningssätt och motivsyn. Impressionismen präglas allmänt av uppmärksamhet på ljuset och atmosfären och en fritt målerisk gestaltning.

Funktionalism (arkitektur)

Funktionalism, beteckning för en radikal arkitekturströmning som formades i Europa omkring 1925. Denna går emellertid tillbaka på en djupare förändring i arkitekturen redan under 1800-talet, en reaktion mot den hävdvunna uppfattningen att man utgick från ett antal fasta hustyper (t.ex. den fyr- eller sexdelade planens typer) som kunde tillämpas för olika ändamål. Mot detta hävdade den engelska villaarkitekturen en additiv princip med rötter i medeltida byggande: varje rum formades för sin uppgift, rum lades till rum på ett fritt sätt, så att exteriören visade det inres organisation.

Altruism

Det finns två typer av altruism, filosofisk och biologisk.

Filosofi

Altruism, osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse. Motsatsen är själviskhet eller egoism. Altruism kan variera i styrka, och i snävare mening avses med altruism endast de fall där en annans väl omfattas med en vilja starkare än egenintresset.

Feodalism

Feodalism, term som används i delvis skilda betydelser, inom historisk forskning dels för att beteckna det medeltida länsväsendet med dess specifika rättsliga förhållanden, dels i bredare bemärkelse för att beteckna det samhällssystem som rådde i framför allt Väst- och Mellaneuropa under större delen av medeltiden, ibland även samhällssystem i andra områden och under skilda perioder; inom historiematerialistisk teoribildning betecknar feodalismen det produktionssätt som föregick kapitalismen.

Historiematerialism

Historiematerialism, historisk materialism, den gängse benämningen på Marx och hans efterföljares uppfattning om historiens och samhällets grundläggande förhållanden. Allmänt innebär den att ett samhälles allmänna karaktär bestäms av det sätt på vilket människor förvärvar sina livsförnödenheter. I denna materiella produktion intar de olika positioner som ägande, övervakande, arbetande osv. (Detta är vad Marx kallar produktionsförhållandena.) Kort sagt, de ingår i olika klasser. Klasserna kämpar om inflytandet över produktionen och dess resultat.

Kubism

Kubism (fr. cubisme), modernistisk konstriktning vars första skede inföll åren 1907–14, kubismens s.k. heroiska epok, med Paris som centrum och Braque och Picasso som pionjärer. Vid sidan av expressionismen blev kubismen den tidiga modernismens viktigaste konstriktning med förgreningar i många länder. Termen leder sitt ursprung till kritikern Louis Vauxcelles, som i en anmälan av en utställning av Braque i november 1908 använde ordet "cubes" och senare uttrycket "bizarreries cubiques".

Kommunitarism

Kommunitarism, riktning inom nyare moralfilosofi och politisk filosofi som betonar det sociala sammanhangets betydelse. Riktningen anknyter till neodeskriptivismen och har fått särskild aktualitet genom debatten kring John Rawls och hans liberala rättviseteori. En huvudpunkt i kommunitarismen är att modern västerländsk etik och politisk teori har varit alltför centrerade kring den enskilda individen och hennes rättigheter. I stället vill man betona medlemskapet i en gemenskap (eng.

Nyplatonism

Nyplatonism, mångskiftande, starkt spekulativ filosofisk riktning som på ett eller annat sätt anknyter till den platonska traditionen. Nyplatonismen kan sägas ha uppstått i Egypten genom Ammonios Sakkas (d. ca 242) men fick sin viktigaste gestalt i dennes elev Plotinos, som främst var verksam i Rom.

Fettembolism

Fettembolism, i det cirkulerande blodet förekommande fettpartiklar som härrör från krossad fettvävnad. Fettpartiklarna transporteras i venerna till hjärtat och därifrån till lungorna, fastnar där i små kärlgrenar och kan påvisas mikroskopiskt. Fettembolism uppträder oftast hos unga vuxna i efterförloppet till svåra traumatiska skador, särskilt efter brott på långa rörben. Den kliniska bild som tillskrivs fettembolism karakteriseras av andningssvårigheter med lufthunger.

Herrnhutism

Herrnhutism, Evangeliska brödraförsamlingen, eg. Unitas fratrum ('Brödrauniteten'), väckelserörelse på 1700-talet, sedan 1775 en evangelisk frikyrka. Den historiska bakgrunden är en andlig reformrörelse på 1400-talet, se böhmiska bröder. Ättlingar till dessa bröder kom som flyktingar 1722 till adelsgodset Berthelsdorf (nära Dresden). Godset ägdes av Nikolaus Ludwig von Zinzendorf, som upplät mark åt dem till en koloni; den fick namnet Herrnhut (förklarat som unter des Herrn Hut, 'under Herrens skydd', och auf des Herrn Hut, 'som Herrens vaktpost').

Jainism

Jainism, indisk religion. Jainismen framträdde historiskt under samma tid och i samma miljö som buddhismen. Mahavira (ursprungligen Vardhamana) verkade på Gangesslätten omkring eller något efter år 500 f.Kr. Enligt en trovärdig tradition anslöt han sig till en redan existerande riktning av asketer (sanskrit shramana) som ca 250 år före honom organiserats av Parshva. Parshva och Mahavira räknas inom jainismen som de sista i en serie av 24 andliga lärare i besittning av fullständig insikt, kallade tirthankara.

Livmoderfeminism

De särartstänkande livmoderfeministerna säger att kvinnor och män är utrustade biologiskt med olika hormoner och hjärnor och utvecklar olika egenskaper som bör tas om hand och utvecklas naturligt; män/manligt – kvinna/kvinnligt.

Namnet livmoderfeminism används inte av anhängarna till särartsfeminismen utan är främst avsett att förlöjliga det stora intresse som riktas mot kvinnans biologiska särart, moderskap, graviditet, graviditetsrelaterade hormoner och liknande.

Panarabism

Panarabism, uppfattningen att alla araber och arabfolk utgör en enda nation, trots olikheterna i faktiskt talspråk, kulturtradition och religionstillhörighet. Den kan också vara ett politiskt program: strävan att förena alla araber till en enda stat, eller åtminstone etablera ett nära samarbete mellan arabstaterna. Panarabismen har samband med den litterära arabiska kulturrenässans (an-nahda) som började under senare delen av 1800-talet, med namn som Butrus al-Bustani och, senare, Mustafa Lutfi al-Manfaluti.

Daoism

Daoism, taoism, läran om "Vägen", i vid mening all traditionell kinesisk religion och filosofi men dessutom en bestämd religion, den enda "högre religion" som uppstått i Kina. Tron på en Väg och en Sanning i mänskligt liv, i tingen och i världen kan följas från tidigaste kinesiska källor och är inte heller främmande för dagens Kina. Daoismen existerar som en religiös organisation både på fastlandet och på Taiwan.

Associationism

Associationism, filosofiskt system som utvecklades under 1600- och 1700-talen av brittiska filosofer, bland andra Locke, Hume och Hartley. Dessa s.k. brittiska associationister betraktade association som en grundläggande process som kunde användas för att analysera och förklara allt mentalt skeende. En av målsättningarna var att försöka finna och formulera olika associationslagar. Via brittiska associationister som John Stuart Mill och Alexander Bain kom associationismen att starkt påverka den under senare hälften av 1800-talet begynnande vetenskapliga psykologin.

Konfucianism

Konfucianism, en idétradition – benämnd efter Konfucius – som har spelat en central roll i Kinas kultur och samhällsliv under mer än två årtusenden och som har haft stor betydelse också i övriga Östasien. Då Konfucius redan tidigt blev föremål för en religiös kult kan man säga att konfucianismen också har en religiös sida.