Om ismer

Optimism (av lat. optimus 'bäst'), i filosofin åskådningar enligt vilka världen är god och det onda overkligt eller i varje fall något som är underordnat det goda. Termen optimism kom först till användning i början av 1700-talet i samband med Leibniz åsikt att vår värld är den bästa av alla möjliga världar, en åsikt som senare gjordes till föremål för Voltaires satir i "Candide" (1759). Bland senare företrädare för en metafysisk optimism kan nämnas Hegel. Också 1800-talets stora framstegsteoretiker (bl.a. Comte, Marx och Spencer) kan anses ge exempel på optimism.

Radikalpietism, separatistisk pietism, starkt kyrkokritisk, delvis påverkad av Jakob Böhme. I läran om "det inre ljuset" påminner den om kväkarrörelsen. Den troende möter Gud i sitt inre utan kyrka, bibel, sakrament och dogmer.

Vulkanism är den sammanfattande benämning på alla processer och förlopp vid vilka magma och dess gaser förs från jordens inre upp till och ut på jordytan och havsbottnen samt upp i atmosfären. För utbrottsprodukter vid vulkanism, t.ex. bomber, lapilli och vulkanisk aska (pyroklastiskt material).

Montanism (efter Montanus), kristen väckelserörelse i slutet av andra århundradet. Den uppstod i Frygien och leddes av profeten Montanus och de båda profetissorna Prisca och Maximilla. Montanismen hade likheter med nutidens karismatiska rörelser (tungomålstal, profetia och helbrägdagörelse, stränga moraliska och asketiska föreskrifter). Man förkunnade att Kristi återkomst var nära förestående och att alla troende skulle samlas till Pepuza i Frygien. Rörelsen spred sig till Afrika, där Tertullianus anslöt sig till den.

Josefinism, Maria Teresias och sonen Josef II:s strävanden under 1700-talet att lägga den romersk-katolska kyrkan i det habsburgska riket under statlig förvaltning. Josefinismen innefattade reformer i upplysningstidens nyttoinriktade anda; bl.a. upphävdes mer än 800 kloster.

Heliotropism, växters förmåga att följa solens gång. Somliga växter, t.ex. heliotroper samt malva och många andra växter inom familjerna malvaväxter och ärtväxter, kan under dagen vrida bladen så att dessa ständigt står vinkelrätt mot den dominerande ljusriktningen; de kallas diaheliotropiska. Andra växter, främst en del ökenväxter, är paraheliotropiska och ställer bladen parallellt med ljusstrålarna. Termen har tidigare använts synonymt med fototropism.

Idériktning som förenar syndikalisternas krav på arbetarnas fackliga organisation med anarkisternas tro på den "handlingens propaganda" som skall kasta statsmakten över ända. Anarkosyndikalismen, som uppstod ca 1890, ser i bojkotten, sabotaget och generalstrejken de verksammaste kampmedlen. Den har vunnit sitt starkaste inflytande i Frankrike, Italien och Spanien.

Neuroticism (av neuros), en läggning som innebär benägenhet till ängslighet, obeslutsamhet, låg självkänsla och diffusa kroppsliga besvär. Sådana drag finns i varierande grad hos alla, men de kan bli särskilt framträdande hos personer med olika former av neuros. Enligt H.J. Eysenck är neuroticism en av de grundläggande egenskaperna i personligheten, delvis genetiskt bestämd och med en urskiljbar fysiologisk sida i form av tendens till utdragna stressreaktioner.

Cylindermekanism, ett i huvudsak cylindriskt slutstycke, oftast på kulvapen, som vid laddning för fram patronen från magasinet och låses i lådan i det framförda läget.

Etatism (fr. étatisme, av État 'stat'), benämning på strävanden att stärka statens inflytande på individernas och det civila samhällets bekostnad. I förbundsstater, t.ex. i Schweiz där termen anses ha uppkommit, betecknar etatism också försök att utvidga federationens makt över delstaterna. Termen användes av Kemal Atatürk för att beteckna ett inslag i hans ideologi för Turkiets omdaning till en modern nationalstat.

Panamerikanism, benämning på samarbetet mellan staterna på västra halvklotet. Detta startade redan 1826 med Simón Bolívar som initiativtagare. År 1889 bildades den första fasta organisationen, från 1910 kallad Pan-American Union. Den hade länge svårt att fungera på grund av att USA ofta blandade sig i de övriga ländernas inre angelägenheter, men under 1930-talet tog samarbetet fart och ledde till Rio-pakten 1947 och bildandet av OAS 1948.

Trotskism är en politisk och ideologisk riktning som hämtar sin utgångspunkt i Trotskijs idéer. Dessa har sin grund i de tankar om den permanenta revolutionen som Trotskij i motsättning till både Lenin och många mensjeviker utformade under åren före första världskriget. För Trotskij stod det klart att en revolution i Ryssland skulle komma att utlösa en våg av revolutioner i det industrialiserade väst, vars ekonomiska bistånd i sin tur skulle konsolidera den ryska revolutionen. Därmed skulle spridningen av socialismen bli global.

Atavism betecknar att en egenskap från ett tidigare stadium i artens utveckling plötsligt uppträder hos en individ – djur eller människa. Ett beteende som ter sig primitivt kallas ibland atavistiskt. Föreställningen att sådant beteende skulle ha varit vanligt hos avlägsna förfäder är emellertid dåligt underbyggd.

Bullionism, ekonomisk doktrin som härstammar från senare delen av medeltiden och som säger att det är fördelaktigt för ett land att ha ett stort förråd av ädla metaller.

Hyperkorticism, förhöjd halt av kortisol i blodet genom överproduktion i binjurebarken (Cushings syndrom) eller tillförsel av kortisonpreparat.

Pseudoaltruism, beteende som är till synes oegennyttigt, se altruism.

Dollarimperialism, kritisk benämning på det ekonomiska inflytande USA haft under efterkrigstiden genom den amerikanska dollarns särställning som internationell reservvaluta, särskilt sedan den s.k. guldgarantin upphävdes under 1960-talet. Särställningen har inneburit att USA kunnat betala underskott till utlandet med den egna nationella valutan.

Ferromagnetism innebär att de atomära magneterna i ett ämne spontant riktas in åt samma håll och parallellt med varandra. De kommer därvid att samverka och ge starka magnetiska effekter (järn, kobolt, nickel, vissa legeringar m.m.). Kopplingen mellan de atomära magneterna motverkas av värmerörelsen. Vid en för varje material given temperatur, Curie-temperaturen, försvinner den spontana magnetiseringen.

Gargoylism, äldre benämning på det karakteristiska utseendet vid några sällsynta, ärftligt betingade ämnesomsättningsrubbningar (mukopolysackaridoser), Hunters sjukdom och Hurlers sjukdom. Typiskt är grov, tjock hud, nedpressad näsrygg och en bred, vertikal benkam i pannan samt andra skelettmissbildningar.

Speciesism, artdiskriminering, artism, term myntad 1970 av den brittiske psykologen Richard Ryder (f. 1940). Den fick internationell spridning främst genom Peter Singers bok Animal Liberation (1975; "Djurens frigörelse"). Speciesism användes från början enbart normativt som en negativ benämning på behandlingen av individer uteslutande efter vilken art de tillhör. Men ordet kan även användas deskriptivt. En distinktion har gjorts av den amerikanske filosofen James Rachels (f. 1941), som skiljer mellan okvalificerad och kvalificerad speciesism.

Nynazism, neonazism, benämning på de politiska grupper och idéer som knyter an till den nazistiska ideologin och politiska strategin. Nazismen förbjöds av de allierade ockupationsmakterna i oktober 1945. I Västtyskland organiserade sig f.d. nazister i Sozialistische Reichspartei, som förbjöds 1952; 1964 uppstod Nationaldemokratische Partei Deutschlands (NPD), ett parti med nynazistiska drag, som dock inte fullt kunde hänföras till nynazism. NPD hade stora valframgångar under 1960-talet.

En variant av yazdanism som finns i centrala Kurdistan.

Centralism, sammanfattande benämning på politiska idéer om samhällsstyrelsens utformning, innebärande att en koncentration av makt och förvaltning till en stark centralmakt med ett starkt grepp om den centrala förvaltningen förordas. I leninistiska kommunistpartier har termen demokratisk centralism använts för att beteckna att beslutsfunktioner och makt koncentreras till partiets ledning.

Dyoenergism (av grek. dyo "två" och energia "energi"), kristologisk lära som menar, att Kristus utverkar gudomliga och mänskliga gärningar genom två energier, en gudomlig och en mänsklig.

Konciliet i Konstantinopel 680-681 antog dyoenergismen som kyrkolära och förkastade samtidigt monoenergismen.

Sekularism är en filosofisk åskådning, som önskar minska religionens samhällsbetydelse och i stället i görligaste mån göra religionen till en privat angelägenhet.

Sekularister förespråkar separation mellan "stat och kyrka" (eller motsvarande religion/tro) som ett avgörande steg emot ett sekulariserat samhälle. Begreppet "sekularism" myntades 1846 av den brittiske skribenten och debattören George Holyoake.