Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Lungembolism

Lungembolism, sjukdom som orsakas av en eller flera blodproppar vilka efter passagen av högra hjärthalvan fastnar i lungartärerna. Större proppar kan vara omedelbart dödande, mindre kan ge övergående blodhosta (hemoptys) samt andnöd, ofta med lungsäcksretning.

Kommunalism

Kommunalism är ett decentraliserat organisatoriskt system med grund i självständiga mindre samhällen, vanligen direktdemokratiskt styrda kommuner, ibland med kommunism även om det inte är fullt kompatibelt eftersom kommunalism inte är ett ekonomiskt system utan organisatoriskt.

Anarkafeminism

Anarkafeminism, feministisk riktning som har sitt ursprung i anarkismen och dess uppror mot alla statliga system. Den spelade en viktig roll i 1970-talets feminism, där protesten mot männens organisatoriska förtryck av kvinnor ledde till smågruppsbildningar, individualism och systematiskt antihierarkiska organisationsformer. En tidig förgrundsfigur var Emma Goldman. 

Hermetism

Hermetism, idétradition som utgår från de hermetiska skrifterna och bygger på främst nyplatonskt tankegods. Hermetismen var mest inflytelserik under renässansen, men hermetiska motiv har även senare spelat en roll, särskilt under romantiken. Hermetismen rymmer olika teman: det besjälade universum; korrespondensen mellan himmel och jord, Gud och människa; krafterna i naturen som människan kan lära sig behärska; kaos och mörker som källor till liv.

Skanism

Skanism, skånsk språkegenhet i ett språkligt sammanhang som annars inte är regionalt präglat. Om uttryck av typen påg 'pojke', rälig 'otäck' förekommer t.ex. i ordinär tidningsprosa eller i skönlitterär text är de alltså skanismer.

Arkeomagnetism

Arkeomagnetism, magnetisk datering, studiet av den permanenta magnetism som tegel och keramik får vid bränningen. Magnetismen bärs av olika järnoxider, vanligen mineralen hematit och magnetit. Styrkan och riktningen hos denna magnetism är stabil och bestäms av jordens magnetfält. Genom att göra mätningar på orienterade prov av lämpligt material och olika ålder får man information om variationer i jordens magnetfält under olika tider, den sekulära magnetiska variationen.

Geomagnetism

Geomagnetism, beteckning för fenomen som sammanhänger med det magnetiska fält som observeras vid jordytan och i den jordnära rymden. Jordens magnetfält liknar ytligt sett fältet av en magnetisk dipol i jordens inre, där dipolens axel avviker ca 11,5° från jordens rotationsaxel. Fältlinjerna är riktade mot jorden på norra halvklotet och ifrån jorden på södra halvklotet. På jordytan kommer en magnetiserad kompassnål att inrikta sig längs den horisontella komponenten av det geomagnetiska fältet, alltså peka ungefär mot norr.

Fascism

Fascism, i första hand en italiensk politisk rörelse, grundad och ledd av diktatorn Benito Mussolini, i vidare bemärkelse också benämning på besläktade riktningar i olika länder, främst under mellankrigstiden och andra världskriget. Liknande senare rörelser betecknas stundom som neofascistiska. Försök har gjorts att skapa ett allmänt fascismbegrepp, under vilket alla de nämnda rörelserna, särskilt den tyska nazismen, skulle kunna inordnas. I kommunistiskt språkbruk har ordet fascism sålunda konsekvent brukats i denna generella betydelse.

Könsdimorfism

Könsdimorfism, olikheter i utseende och beteende mellan hanar och honor av samma art. I extrema fall kan hanarna vara mindre utvecklade och leva som parasiter på honorna, men vanligen är de större och starkare. Hos vissa arter utvecklar hanarna iögonfallande prydnader, som praktdräkt hos fåglar och hornkronor hos hjortdjur. Polygama arter, där konkurrensen mellan hanarna är hård, visar mer utpräglad könsdimorfism än monogama arter. Hos människan bidrar sekundära könskaraktärer som behåring, röstläge och fettansättning till könsdimorfismen.

Alevism

Alevism är en religiös inriktning, främst representerad i Turkiet.

Majoriteten av yazdanisterna är aleviter. 30 procent av alla aleviter är kurder, 65 procent är turkar och 5 procent är arabisktalande. Aleviternas kärnområde är Tunceliprovinsen (tidigare känd som Dersim) och 60 procent av talarna av det nordvästliga kurdiska litteraturspråket dimili (zaza) är aleviter.

Fidelism

Fideism, en teologisk eller filosofisk uppfattning enligt vilken religiös tro inte kan underbyggas med argument av något slag. Tron uppfattas som en så grundläggande utgångspunkt för den religiösa läran att den inte behöver motiveras eller förankras genom hänvisning till något utanför trons egen värld. Många olika typer av teologi har betecknats som fideistiska i 1800- och 1900-talens teologiska diskussion; ibland har termen använts i nedsättande mening.

Behaviorism

Behaviorism, en skolbildning inom psykologin som lanserades av amerikanen John B. Watson i början av 1900-talet. Watsons s.k. klassiska behaviorism var ett extremt uttryck för en mekanistisk och fysikalistisk uppfattning om psykologins studieområde och vetenskapsteori. Enligt denna uppfattning var medvetandet omöjligt att studera vetenskapligt, och psykologin borde inriktas mot ett studium av det objektivt observerbara beteendet hos människor och djur. Detta beteende sågs som ett svar (respons) på en yttre påverkan (stimulus).

Arkaism

Arkaism, ålderdomligt drag som bevarats i språket, t.ex. i stående uttryck som dagsens sanning (dagsens är en äldre genitivform av dagen) eller i en dialekt, t.ex. den bevarade böjningen av substantiv i tre eller fyra kasus i vissa dalmål; även om ålderdomliga uttrycksformer som valts av en författare som medvetet stildrag, t.ex. hos Fröding Klunkom, Welam Welamsson (klunkom är första person pluralis av imperativ: 'låt oss klunka').

Socialliberalism

Socialliberalism, åsiktsriktning inom liberalismen som starkare betonar det allmännas ansvar för de svagaste och sämst ställda. I den klassiska liberalismens tankevärld inskränks statens roll till att uppehålla statsmakten och garantera den fria marknadens funktionsmöjligheter. I delvis motsats härtill hävdar socialliberalismen att staten också har ett ansvar för människors välbefinnande och att social- och arbetsmarknadspolitik därför är viktiga inslag i en liberal politik. Dessa idéer skisserades ursprungligen av J.S.

Rättspositivism

Rättspositivism, rättsfilosofisk uppfattning som utgår från att rättsreglerna är bindande och skall följas även om de är orättvisa. I Storbritannien har rättspositivismen förespråkats av bl.a. Jeremy Bentham, John Austin och Herbert Hart. Enligt österrikaren Hans Kelsen är ett lands författning bindande därför att juristerna i sin argumentationspraxis tar för givet att den skall följas. Ett praktiskt argument för rättspositivism är att den främjar rättssäkerhet, ett motargument att den underlättar en godtycklig maktutövning.

Imaginism

Imaginism, rysk poetisk rörelse som framträdde 1918 under inflytande av italiensk futurism och engelsk imagism. Den leddes av Vadim Sjersjenevitj (1893–1942) och dess mest berömde medlem var Jesenin. I gruppens manifest underströks att den enda riktiga poetiska metoden var att "visa livet genom bilder och deras rytm". Viktiga slagord var "poesi utan verb" och "katalog av bilder". Imaginismen var ett extremt inslag i tidens poetiska debatt. Dess betydelse upphörde sedan Jesenin lämnat gruppen 1924.

Fenomenalism

Fenomenalism kan delas in inom onotologi och som kunskapsteorin.

Fenomenalism (ontologin)

Uppfattningen att det enda som existerar är fenomenen, varmed vanligen förstås de psykiska fenomenen, medvetandeinnehållen. Ibland tänker man sig dock att fenomenen i vissa kombinationer är att betrakta som fysiska, i andra som psykiska.

Fenomenalism (kunskapsteorin)

Åsikten att det enda om vilket vi kan uppnå (empirisk) kunskap är fenomenen (=det i medvetandet givna), ofta fattade i motsättning till noumen eller ting i sig.

 

Ekvilibrism

Ekvilibrism (av latinets aequilibrium, "jämvikt") är konsten att balansera.

En synonym till ekvilibrist är virtuos vilket leder till att begreppet i överförd bemärkelse även används för andra typer av skicklighet, till exempel utövande av musik. Men främst används ordet om balanskonster som att "gå på lina" eller så kallad cykelakrobatik, utövad av "konstcyklister". Den som sysslar med ekvilibrism är ofta en cirkusartist.

Kollektivism

Kollektivism, åskådning som sätter de gemensamma intressena före de enskilda individernas. Termen förbinds främst med socialistiska strävanden att centralt kontrollera samhällets resurser av olika slag, särskilt på det ekonomiska området. Den har flitigt använts i Europa sedan den första socialistiska internationalens kongress i Basel 1869. Från början förknippades den inte som senare med statssocialism utan skulle beteckna samarbete på gräsrotsnivå mellan konsumenter och producenter.

Gillesocialism

Gillesocialism, socialistisk idériktning som utformades i Storbritannien i början av 1900-talet av medlemmar av Fabian Society, ursprungligen av A.R. Orage och senare vidareutvecklad av främst G.D.H. Cole. Den förespråkar en form av decentraliserad produktionsordning genom lokala, arbetarkontrollerade gillen. Varje gille bör innesluta alla som är sysselsatta i en bestämd industri eller bransch, från direktören till tjänstemän och arbetare. Industriell självstyrelse betonas och arbetarkontroll genom fackföreningar förordas framför statsdrift.

Socialdarwinism

Socialdarwinism, en överföring av Darwins biologiska teori om kampen för överlevnad och det naturliga urvalet på samhället. Samhällen tänks som levande organismer vilka utvecklas evolutionistiskt. Utvecklingen drivs framåt av konkurrensen mellan individer, etniska grupper, klasser, raser eller samhällen i kamp för överlevnad och makt, en kamp som ofta anses vara ytterst grundad i människans biologi, eller som en kombination av individuell egoism och marknadsekonomi.

Narcissism

Narcissism (ty. Narzissismus), psykoanalytiskt begrepp, härlett från myten om den av självkärlek besatte Narkissos. Narcissism beskriver hur självet tidigt i utvecklingen normalt laddas med libido (kärleksdrift). Freud kallade detta primär narcissism (motsvarande spegelstadiet hos Lacan). Sedermera förmår barnet också ladda de inre bilderna av andra med libido och uppnår normalt en balans mellan narcissistisk libido och objektlibido.