Om ismer

Postkubism, benämning på olika geometriskt abstrakta konstriktningar med rötter i kubismen, t.ex. purism, neoplasticism, konstruktivism och art concret. Utvecklingen av den tredje fasen av kubismen, den syntetiska, är intimt lierad med postkubismen, som under 1920-talet spelade en stor roll inom såväl bildkonst som arkitektur och formgivning m.m.

Kapitalism (av kapital), gängse beteckning på ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionens inriktning och omfång regleras av marknadsmekanismer. Det är således varken stat eller kooperativ som i ett sådant system är de främsta ägarna av jord eller industrier, och produktionen inriktas på det som visar sig finna köpare. Samhällen och tidsåldrar i vilka kapitalism dominerar kallas kapitalistiska.

Russellianism (efter den amerikanske förkunnaren Charles Taze Russell, 1852–1916), till 1931 benämning på den lära som företräds av Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet. Sedan 1931 kallar sig russellianerna Jehovas vittnen; russellianismen betecknar nu närmast Russells ursprungliga budskap i "Studies in the Scriptures" ("Studier i Skriften"), vilket präglades av starka kiliastiska förväntningar knutna till året 1914.

Paleomagnetism, studiet av jordens magnetfält och dess variation under geologisk tid. När magmatiska bergarter stelnar och kristalliserar orienterar sig magnetiska mineral, främst järnoxider, efter det rådande jordmagnetiska fältet. En kvardröjande (remanent) magnetism bevaras i bergarten, och dess riktning och intensitet kan mätas med känsliga instrument. Genom att mäta bergartsprov vars orientering man noterat i fält får man en bild av det jordmagnetiska fältets orientering då bergarten bildades.

Konservatism, samhällsåskådning som karakteriseras av respekt för det hävdvunna och strävan att bevara, eller förändra för att bevara. Någon enhetlig lära och utopi existerar inte. Konservatism har framträtt i skiftande miljöer och med skiftande innehåll. Fasthållande vid tradition och kritik av rationalistiska (förnuftsmotiverade) samhällsförändringar har varit gemensamma drag.

Kalvinism, en kyrkohistorisk benämning på den del av protestantismen som präglats av Jean Calvin. På den europeiska kontinenten och i Sydafrika används nu hellre uttrycket reformerta kyrkor och i den engelskspråkiga världen presbyterianska kyrkor. Kalvinism och lutherdom har intagit olika ståndpunkter i ett flertal tros- och kyrkoordningsfrågor, t.ex. bibelsyn, gudsbild, sakramentslära och livsstil, och har därför till att börja med bekämpat varandra. Den nederländska Dordrechtsynodens (1618–19) beslut är ett exempel på en normerande reformert bekännelse.

Autism, kontaktstörning som präglas av självförsjunkenhet, otillgänglighet och opåverkbarhet. Autism förekommer i två former, schizofren autism och infantil autism, vilka inte har något samband med varandra. Autismen kan delas in i schizofren autism och infantil autism.

Försvarsmekanism, ett av de centrala begreppen i psykoanalysens teoribyggnad. Freud upptäckte tidigt att hans patienter under behandlingen gjorde motstånd mot insikt. De värnade om det sinneslugn som insikten skulle ha berövat dem. Motståndskrafterna fick beteckningen försvar. Försvarsmekanismerna aktiveras, enligt psykoanalytisk teori, av ångestsignaler när oacceptabla impulser kommer nära medvetandetröskeln. Till en början uppfattade Freud bortträngning, dvs. direkt uteslutning ur det medvetna upplevandet, som den allt dominerande försvarsmekanismen.

Adventism (av lat. adve_ntus 'ankomst'), en rörelse inom kristenheten som särskilt betonar läran om Kristi snara återkomst till jorden.

Nykeynesianism, sedan 1980-talet framträdande nationalekonomisk forskningsriktning inom makroekonomisk teori. I likhet med keynesianerna anser nykeynesianerna att arbetslöshet är ett centralt problem, att en aktiv stabiliseringspolitik är önskvärd och att även penningpolitik kan ge realekonomiska effekter. Dessa synpunkter går tvärtemot ny klassisk makroteori och den reala konjunkturteorin.

Nykolonialism, begrepp som uppkom i samband med avkoloniseringsprocessen som ett uttryck för den frustration många av de nya staterna, särskilt i Afrika, upplevde. Självständigheten innebar inte något större handlingsutrymme för de postkoloniala regimerna, eftersom resurserna var knappa och dessutom föreföll att krympa på grund av en ogynnsam prisutveckling för flertalet råvaror.

Chasidism, chassidism, hasidism, ett par fromhetsriktningar inom judendomen. Den moderna formen går tillbaka på en rörelse som uppkom bland Östeuropas judar i mitten av 1700-talet och i dag fortlever främst i Israel och USA. Grundaren Israel Ben Elieser, mera känd som Baal Shem Tov, gällde för att vara extatiker och undergörare. Rörelsen kom att präglas av en oasketisk mystik som förbands med dans, sång och andra uttryck för glädje. Den fick stora skaror anhängare men rönte tidvis också ett häftigt motstånd, främst i Polen och Litauen.

Katastrofism, uppfattning inom geologin vid 1800-talets början om att jordens utveckling kännetecknats av en serie omvälvande händelser, katastrofer. Georges Cuvier menade i ett stort arbete 1812 ("Recherches sur les ossemens fossiles", vars inledning finns i svensk översättning: "Idéer om orsakerna till jordytans närvarande form och om de revolutioner den undergått") att jorden genomgått en rad hastiga och våldsamma översvämningar, som begravt hela djurarter eller ett lands hela djurvärld. Något oegentligt togs detta som ett försvar för den bibliska syndaflodens roll som geologisk faktor.

Nykantianism, rikt differentierad, huvudsakligen tysk tankeströmning i 1800- och 1900-talens filosofi med tyngdpunkt under tiden 1870–1920 men med avläggare in i våra dagar. Riktningen var uppdelad i ett flertal skolor, som både samverkade och bekämpade varandra och som främst förenades av en strävan att bedriva filosofi som vetenskap under tillämpande av Kants och den kritiska filosofins metoder. I liknande bemärkelse används därför också termen neokriticism.

Särartsfeminism är feministisk riktning som menar att man i kampen för kvinnors lika rättigheter måste utgå från att kvinnor och män är biologiskt olika. Inriktningen dominerade under 1800-talet, och en internationellt känd svensk särartsfeminist var Ellen Key. I "Missbrukad kvinnokraft" (1896) hävdade hon att det inte var som mannens like utan i kraft av sin moderlighet som kvinnan hade något att tillföra samhället. Särartsfeminismen, som haft få anhängare under efterkrigstiden, kom åter i centrum av den feministiska diskussionen under 1990-talet, bl.a.

Orficism, orfism, antik grekisk religionsform som kan spåras tillbaka till 500-talet f.Kr. men sannolikt hade äldre anor. Dess läror, som ansågs ha inrättats av den mytiske Orfeus, utmärker sig för att de nedlagts i skrift, förutom i s.k. orfiska hymner och dikter även på guldbleck som påträffats i gravar i Syditalien. Av särskild betydelse är orficismens tankar om gudarnas och människornas tillkomst; bl.a. hävdas att Zeus arvtagare Dionysos dödades av titanerna, som slet sönder honom och förtärde hans lemmar. Dionysos återuppstod men titanerna förbrändes av Zeus blixtar.

Fototropism, av ljus framkallad tillväxtrörelse hos växter, svampar och fastsittande djur. Belyses ett skott ensidigt kommer det att böja sig mot eller från ljuskällan, positiv resp. negativ fototropism. Den ljusmängd som träffar skottet avgör böjningsriktningen. Blad ställer också in sig i förhållande till ljuskällan (ofta vinkelrätt mot ljusstrålarna) så att fotosyntesen optimeras. Generellt orienterar fototropismen växtorganet till gynnsammaste position i förhållande till ljuset.

Kulturrelativism, term som inom antropologin används för att beteckna både en moralisk attityd och ett forskningsmetodologiskt förhållningssätt till främmande kulturers sedvänjor och tankemönster. Melville J. Herskovits sökte på 1950-talet systematiskt formulera kulturrelativismens innebörd. Han ansåg att varje sedvänja borde bedömas utifrån de lokala konventioner och etiska normer som existerar i varje samhälle. Denna tes har vunnit vitt erkännande som en metodisk riktlinje i det antropologiska studiet av främmande kulturer. Däremot har den relaterade frågan om etiska normers ev.

Eufemism (grek. euph\mismos, av eu- och grek. phm 'tal'), förskönande eller beslöjande omskrivning för ett anstötligt eller oangenämt ord. Bruket av eufemismer för företeelser som i ett visst samhälle upplevs som obehagliga, äckliga eller skrämmande, t.ex. döden, naturbehoven eller de onda makterna, är allmänt utbrett, men under vissa tidsperioder utvidgas användningsområdet betydligt. Preciositeten i Frankrike på 1600-talet och viktorianismen i England på 1800-talet ersatte konkreta och folkliga benämningar med doftlösa eufemismer.

Anakronism innebär att man i en litterär eller konstnärlig framställning placerar personer, ting eller händelser i en tid där de inte hör hemma. Exempel på oavsiktlig anakronism är klockan i Shakespeares "Julius Ceasar". Som medvetet stildrag används anakronism ofta i spex, t.ex. telefonen i det "fornegyptiska" lundaspexet "Uarda".

Yazdanismen (kurdiska yazdân, värdig att dyrkas) är en monoteistisk religion som har tagit till sig element från judendom, kristendom, islam och zoroastrism. Centralt står läran om den fallna ängeln som har förlåtits av Gud och som är föremål för dyrkan. Yazidierna kallar denne Melek Taus, påfågeln, och bilder av påfågeln användes i kulten.

Subjektivism är inom filosofin uppfattningen att varje företeelse för sin existens är beroende av ett subjekt som varseblir den eller reagerar känslo- eller viljemässigt på den. Subjektivism står i motsats till kunskapsteoretisk objektivism, som hävdar att företeelser existerar oberoende av alla relationer till subjekt. En form av subjektivism – etisk eller värdeteoretisk subjektivism – menar att ting har värde endast p.g.a. att något subjekt gillar eller önskar dem.

Rudbeckianism, form av göticism som mer eller mindre tydligt inspirerats av Olof Rudbeck d.ä:s "Atlantica". Till de tidiga rudbeckianerna räknas rättshistorikern Carl Lundius och Olof Rudbeck d.y. Sedan Olof von Dalin i sin "Svea rikes historia" (1747–62) hävdat att Sverige legat under vatten även långt efter syndafloden tycktes grunden för rudbeckianismen undanryckt. Den togs dock kraftfullt i försvar ännu av E.J. Biörner ("Nordiska kämpadater", 1737, m.fl. arbeten) och Johan Göransson (1712–69, "Bautil", 1750).

Akmeism, riktning i den ryska poesin kring 1910. Mot symbolismens överförfining och prästerliga attityd uppträdde i 1910-talets Petersburg en rad yngre poeter, t.ex. Nikolaj Gumiljov, Anna Achmatova och Osip Mandelsjtam, i det s.k. poetgillet. Deras utgångspunkt var det vardagliga livets poesi, yrkesskicklighetens glädje och ordet befriat från alla översinnliga budskap.

Fordism, begrepp som populariserades under 1920-talet av Henry Ford själv. Det anspelade på kombinationen av massproduktion – i synnerhet det löpande bandet – och masskonsumtion. Genom Michel Agliettas (f. 1940) studie av den amerikanska kapitalismen, Régulation et crises du capitalisme: L'Expérience des États-Unis (1976), och bildandet av den "reguleringsteoretiska" skolan i Frankrike, kom begreppet att få ett nytt liv.