Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Kemalism

Mustafa Kemal Atatürk (född Mustafa; senare känd som Mustafa Kemal Pascha), född 19 maj 1881 i Selânik (nuvarande Thessaloniki) i Osmanska riket, död 10 november 1938 i Istanbul i Turkiet, var en turkisk militär och revolutionär politiker. Han grundade det moderna Turkiet och var dess förste president från 29 oktober 1923 fram till sin död 1938. Han var ledare för Republikanska folkpartiet.

Klientelism

Klientelism, term som har sina rötter i det antika klientbegreppet och betecknar olika sätt att bygga upp och politiskt utnyttja klientrelationer. Generellt utmärks klientelismen av att den är organisationscentrerad. Organisationens ledning kan hålla samman klientelet genom att både utnyttja gemensamma intressen och utdela eller undanhålla favörer och hot. I den moderna klientelismen är partimaskinen och dess "boss" centrala begrepp. Valsystem som främjar konkurrens inom politiska partier sägs ge utrymme för klientelism eller "patronage".

Funktionalism (filosoft)

Funktionalism, ståndpunkt inom modern medvetandefilosofi. Enligt funktionalismen fångas det väsentliga eller definierande draget hos ett mentalt tillstånd genom att man anger dess kausala relationer till kroppslig påverkan, till andra mentala tillstånd och till kroppsligt beteende. Genom att visa hur våra mentala ord används för att karakterisera funktioner hos ett rent fysiskt system försöker funktionalister överbrygga klyftan mellan det mentala och det fysiska.

Ekologism

Ekologism kallas politiska åskådningar som särskilt betonar människans och samhällets plats i naturen. En deskriptiv ekologism betonar människans, samhällets och ekonomins ömtåliga beroende av biosfären och naturresurserna, medan mer preskriptiva och radikala former av ekologism menar att människan och samhället bör ta minsta möjliga utrymme i biosfären.

Ekologism bör inte betraktas som synonymt med grön politisk filosofi, då den senare vanligen rymmer en hel del antaganden och värderingar som inte är en självklar del av en ekologism.

Historism

Historism, ibland även benämnt historicism, en form av humanistiskt tänkande som hävdar att verkligheten är historiskt betingad och att en företeelse i en tid endast kan förstås genom ett studium av dess utveckling. Historismen fick stort inflytande vid universiteten under 1800-talet, då ett flertal discipliner inriktades mot studiet av den förflutna utvecklingen. Applicerad på historievetenskapen inriktades studiet mot mänskliga motiv för historiska handlingar och kom därmed att koncentreras på unika politiska händelser.

Kolonialism

Kolonialism, erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium. Termen används ibland om t.ex. antikens Grekland och det romerska riket, men i dag oftast som samlingsbegrepp för de europeiska nationalstaternas utomeuropeiska erövringar; även USA och Japan var emellertid under en period kolonialmakter.

Monofysitism

Monofysitism (av sengrek. monophysitai 'anhängare av läran om en natur', av mono- och grek. physis 'natur'), läran att hos Kristus endast finns en enda (gudomlig–mänsklig) natur. Uttrycket uppkom under 400-talets kristologiska strider i motsats till Nestorios tvånaturslära (dyofysitism). Vid kyrkomötet i Chalcedon 451 fastslogs det att Kristus är en person i två naturer (en gudomlig och en mänsklig); då uppstod en kraftig reaktion bland dem som ansåg att konciliet gått Nestorios till mötes. De bildade från 500-talet en kyrklig gemenskap av s.k.

Chasidism

Chasidism, chassidism, hasidism, ett par fromhetsriktningar inom judendomen. Den moderna formen går tillbaka på en rörelse som uppkom bland Östeuropas judar i mitten av 1700-talet och i dag fortlever främst i Israel och USA. Grundaren Israel Ben Elieser, mera känd som Baal Shem Tov, gällde för att vara extatiker och undergörare. Rörelsen kom att präglas av en oasketisk mystik som förbands med dans, sång och andra uttryck för glädje. Den fick stora skaror anhängare men rönte tidvis också ett häftigt motstånd, främst i Polen och Litauen.

Konnektionism

Konnektionism (av konnektion), nyare riktning inom artificiell intelligens. Inspirerad av neurofysiologi, associationspsykologi och fysik förespråkar konnektionismen ett empiristiskt alternativ till det klassiska, rationalistiska paradigmet för artificiell intelligens. I det klassiska paradigmet vill man, med matematik, logik och språk som inspirationskällor, förstå och konstruera kognitiva processer som ett regelmässigt manipulerande av strukturerade symboler, oberoende av detaljerna i det specifika medium i vilket de är realiserade.

Minimalism

Minimalism (eng., av minimal art resp. minimal music), riktning inom konsten som växte fram i USA under 1960-talet med målsättningen att i konstverket eliminera allt uttryck för upphovsmannens egen person. Minimalismen var en av flera reaktioner mot den abstrakta expressionismen, som just ställde det skapande subjektet i centrum, och många minimalister polemiserade mot måleriet och arbetade huvudsakligen med skulptur.

Biologism

Biologism, att försöka härleda mänskliga beteenden och egenskaper utifrån biologiska rön.

Ibland används uttrycket biologisk determinism eller genetisk determinism vilket syftar på tanken att biologiska faktorer har en avgörande inverkan också på våra psykologiska och sociala egenskaper.

Biologist används ofta som ett skällsord för människor som enligt ordets användare har en övertro på biologins, de biologiska könens och/eller genetikens betydelse.

Utilitarism

Utilitarism är en nyttomoral, moralisk doktrin som innebär att man alltid skall handla så att konsekvenserna av vad man gör blir så goda som möjligt i den meningen att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt. Mer slagordsmässiga formuleringar är att man skall eftersträva "största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer" eller att man skall "maximera den allmänna välfärden".

Hypokorism

Hypokorism, smeknamn, (oftast) bildat av ett officiellt namn genom att detta eller en del därav utgör avledningsbas och får i tillägg ett suffix: Sigge av namn på Sig-, Bibbi av Birgit, Lunkan av Lundkvist etc. Sådana bildningar kallas även – ibland oegentligt – kortnamn. Termen hypokorism används stundom även för andra ord än personnamn, t.ex. Teknis för Tekniska högskolan, sosse för socialdemokrat. Utmärkande för hypokorismerna är konsonantfördubblingen.

Realism

Realism är i allmän betydelse verklighetssinne, medvetenhet om det faktiskt föreliggande, om det som har realitet. Att vara realist är att ta hänsyn till det faktiskt föreliggande och avstå från att bygga på spekulationer. I mer speciell betydelse avses dels verklighetsskildrande riktningar inom konst och litteratur, dels filosofiska ståndpunkter där synen på verkligheten är det avgörande.

Kontraktualism

Kontraktualism, samhällsfilosofi formulerad av bl.a. Herbert Spencer, enligt vilken det moderna samhället primärt är grundat på kontrakt, dvs. överenskommelser som individer gör för att lättare kunna tillgodose gemensamma intressen. Den samhälleliga ordningen har skapats genom individers fria val att samarbeta. Kontraktualismen, med dess betoning av den förnuftiga människan, spelade en viktig emancipatorisk roll för bourgeoisin i dess frigörelse från de feodala skrankorna. Som filosofi om moderna institutioners uppkomst har den blivit kritiserad av bl.a. Durkheim.

Nykeynesianism

Nykeynesianism, sedan 1980-talet framträdande nationalekonomisk forskningsriktning inom makroekonomisk teori. I likhet med keynesianerna anser nykeynesianerna att arbetslöshet är ett centralt problem, att en aktiv stabiliseringspolitik är önskvärd och att även penningpolitik kan ge realekonomiska effekter. Dessa synpunkter går tvärtemot ny klassisk makroteori och den reala konjunkturteorin.

Platonism

Platonism, i vidaste bemärkelse de filosofiska läror som omfattades av Platon och av alla dem som fört hans tankar vidare eller ansett sig göra det. I trängre bemärkelse skiljer man mellan platonism och nyplatonism. I äldre tid gjordes inte denna distinktion. Filosofer och teologer hade långt in på medeltiden mycket begränsad kännedom om Platons egna skrifter. Hans filosofi tolkades då ganska allmänt i enlighet med specifikt nyplatonska idéer. Så var länge fallet också sedan Marsilio Ficino givit studiet av de platonska skrifterna en renässans genom att översätta dem till latin.

Magnetism

Magnetism, fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magnetism orsakas av elektriska laddningar i rörelse. Detta gäller inte endast elektriska maskiner och liknande. Magnetismen i t.ex. permanentmagneter orsakas av elektronernas rörelse kring atomkärnan och av deras egen "rotationsrörelse", spinn, som kan jämföras med en cirkulerande ström. Jordens magnetfält anses uppkomma genom strömningar i jordens inre.

Ergotism

Ergotism (av fr. ergot 'mjöldryga'), mjöldrygeförgiftning, är känd redan från en assyrisk inskription (600 f.Kr.). I parsernas heliga bok (400–300 f.Kr.) talas om "skadligt gräs som orsakar abort och död i barnsäng". De gamla grekerna undvek att äta råg, den främsta bäraren av mjöldrygesvamp. Råg var relativt litet känd också av romarna. Skriftliga dokument om sjukdomen finns först från medeltiden med beskrivningar av epidemier som var karakteriserade av abort samt gangrän i extremiteterna. De svartnade extremiteterna ansågs förtärda av den "heliga elden".

Fototropism

Fototropism, av ljus framkallad tillväxtrörelse hos växter, svampar och fastsittande djur. Belyses ett skott ensidigt kommer det att böja sig mot eller från ljuskällan, positiv resp. negativ fototropism. Den ljusmängd som träffar skottet avgör böjningsriktningen. Blad ställer också in sig i förhållande till ljuskällan (ofta vinkelrätt mot ljusstrålarna) så att fotosyntesen optimeras. Generellt orienterar fototropismen växtorganet till gynnsammaste position i förhållande till ljuset.

Katastrofism

Katastrofism, uppfattning inom geologin vid 1800-talets början om att jordens utveckling kännetecknats av en serie omvälvande händelser, katastrofer. Georges Cuvier menade i ett stort arbete 1812 ("Recherches sur les ossemens fossiles", vars inledning finns i svensk översättning: "Idéer om orsakerna till jordytans närvarande form och om de revolutioner den undergått") att jorden genomgått en rad hastiga och våldsamma översvämningar, som begravt hela djurarter eller ett lands hela djurvärld. Något oegentligt togs detta som ett försvar för den bibliska syndaflodens roll som geologisk faktor.

Nazism

Nazism (ty. Nazismus, av Nationalsozialismus), nationalsocialism, politisk rörelse och ideologi som utgjorde idémässig grund för det tyska nazistpartiet NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei) och dess maktperiod 1933–45. Som politisk strömning härstammade den nationella socialismen ursprungligen från gränsområden i Böhmen, där grupper bland de tyskspråkiga arbetarna med såväl tysk-nationell som socialistisk inriktning i början av 1900-talet förenades i Deutsche Arbeiterpartei.